Böjningsformer av verbet 'att mÃ¥la, rita'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'arsumu
أَرسُمُ
jag - nutid
rasamtu
رَسَمتُ
jag - dåtid
'arsuma
أَرسُمَ
jag - subjunktiv
'arsum
أَرسُم
jag - jussiv
du (m)
tarsumu
تَرسُمُ
du (m) - nutid
rasamta
رَسَمتَ
du (m) - dåtid
tarsuma
تَرسُمَ
du (m) - subjunktiv
tarsum
تَرسُم
du (m) - jussiv
du (f)
tarsumiina
تَرسُمِينَ
du (f) - nutid
rasamti
رَسَمتِ
du (f) - dåtid
tarsumii
تَرسُمِي
du (f) - subjunktiv
tarsumii
تَرسُمِي
du (f) - jussiv
han
yarsumu
يَرسُمُ
han - nutid
rasama
رَسَمَ
han - dåtid
yarsuma
يَرسُمَ
han - subjunktiv
yarsum
يَرسُم
han - jussiv
hon
tarsumu
تَرسُمُ
hon - nutid
rasamat
رَسَمَت
hon - dåtid
tarsuma
تَرسُمَ
hon - subjunktiv
tarsum
تَرسُم
hon - jussiv
vi
narsumu
نَرسُمُ
vi - nutid
rasamnaa
رَسَمنَا
vi - dåtid
narsuma
نَرسُمَ
vi - subjunktiv
narsum
نَرسُم
vi - jussiv
ni (m)
tarsumuuna
تَرسُمُونَ
ni (m) - nutid
rasamtum
رَسَمتُم
ni (m) - dåtid
tarsumuu
تَرسُمُوا
ni (m) - subjunktiv
tarsumuu
تَرسُمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tarsumna
تَرسُمنَ
ni (f) - nutid
rasamtunna
رَسَمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tarsumna
تَرسُمنَ
ni (f) - subjunktiv
tarsumna
تَرسُمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yarsumuuna
يَرسُمُونَ
de (m) - nutid
rasamuu
رَسَمُوا
de (m) - dåtid
yarsumuu
يَرسُمُوا
de (m) - subjunktiv
yarsumuu
يَرسُمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yarsumna
يَرسُمنَ
de (f) - nutid
rasamna
رَسَمنَ
de (f) - dåtid
yarsumna
يَرسُمنَ
de (f) - subjunktiv
yarsumna
يَرسُمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tarsumaani
تَرسُمَانِ
ni två - nutid
rasamtumaa
رَسَمتُمَا
ni två - dåtid
tarsumaa
تَرسُمَا
ni två - subjunktiv
tarsumaa
تَرسُمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yarsumaani
يَرسُمَانِ
de två (m) - nutid
rasamaa
رَسَمَا
de två (m) - dåtid
yarsumaa
يَرسُمَا
de två (m) - subjunktiv
yarsumaa
يَرسُمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tarsumaani
تَرسُمَانِ
de två (f) - nutid
rasamataa
رَسَمَتَا
de två (f) - dåtid
tarsumaa
تَرسُمَا
de två (f) - subjunktiv
tarsumaa
تَرسُمَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ursum
أُرسُم
du (m) - imperativ
du (f)
'ursumii
أُرسُمِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ursumaa
أُرسُمَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ursumuu
أُرسُمُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ursumna
أُرسُمنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.