Böjningsformer av verbet 'att ge rÃ¥d, rekommendera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anSaHu
أَنصَحُ
jag - nutid
naSaHtu
نَصَحتُ
jag - dåtid
'anSaHa
أَنصَحَ
jag - subjunktiv
'anSaH
أَنصَح
jag - jussiv
du (m)
tanSaHu
تَنصَحُ
du (m) - nutid
naSaHta
نَصَحتَ
du (m) - dåtid
tanSaHa
تَنصَحَ
du (m) - subjunktiv
tanSaH
تَنصَح
du (m) - jussiv
du (f)
tanSaHiina
تَنصَحِينَ
du (f) - nutid
naSaHti
نَصَحتِ
du (f) - dåtid
tanSaHii
تَنصَحِي
du (f) - subjunktiv
tanSaHii
تَنصَحِي
du (f) - jussiv
han
yanSaHu
يَنصَحُ
han - nutid
naSaHa
نَصَحَ
han - dåtid
yanSaHa
يَنصَحَ
han - subjunktiv
yanSaH
يَنصَح
han - jussiv
hon
tanSaHu
تَنصَحُ
hon - nutid
naSaHat
نَصَحَت
hon - dåtid
tanSaHa
تَنصَحَ
hon - subjunktiv
tanSaH
تَنصَح
hon - jussiv
vi
nanSaHu
نَنصَحُ
vi - nutid
naSaHnaa
نَصَحنَا
vi - dåtid
nanSaHa
نَنصَحَ
vi - subjunktiv
nanSaH
نَنصَح
vi - jussiv
ni (m)
tanSaHuuna
تَنصَحُونَ
ni (m) - nutid
naSaHtum
نَصَحتُم
ni (m) - dåtid
tanSaHuu
تَنصَحُوا
ni (m) - subjunktiv
tanSaHuu
تَنصَحُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanSaHna
تَنصَحنَ
ni (f) - nutid
naSaHtunna
نَصَحتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanSaHna
تَنصَحنَ
ni (f) - subjunktiv
tanSaHna
تَنصَحنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanSaHuuna
يَنصَحُونَ
de (m) - nutid
naSaHuu
نَصَحُوا
de (m) - dåtid
yanSaHuu
يَنصَحُوا
de (m) - subjunktiv
yanSaHuu
يَنصَحُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanSaHna
يَنصَحنَ
de (f) - nutid
naSaHna
نَصَحنَ
de (f) - dåtid
yanSaHna
يَنصَحنَ
de (f) - subjunktiv
yanSaHna
يَنصَحنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanSaHaani
تَنصَحَانِ
ni två - nutid
naSaHtumaa
نَصَحتُمَا
ni två - dåtid
tanSaHaa
تَنصَحَا
ni två - subjunktiv
tanSaHaa
تَنصَحَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanSaHaani
يَنصَحَانِ
de två (m) - nutid
naSaHaa
نَصَحَا
de två (m) - dåtid
yanSaHaa
يَنصَحَا
de två (m) - subjunktiv
yanSaHaa
يَنصَحَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanSaHaani
تَنصَحَانِ
de två (f) - nutid
naSaHataa
نَصَحَتَا
de två (f) - dåtid
tanSaHaa
تَنصَحَا
de två (f) - subjunktiv
tanSaHaa
تَنصَحَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'inSaH
إِنصَح
du (m) - imperativ
du (f)
'inSaHii
إِنصَحِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'inSaHaa
إِنصَحَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'inSaHuu
إِنصَحُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'inSaHna
إِنصَحنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.