Böjningsformer av verbet 'att förkorta'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uqaSSiru
أُقَصِّرُ
jag - nutid
qaSSartu
قَصَّرتُ
jag - dåtid
'uqaSSir
أُقَصِّر
jag - subjunktiv
'uqaSSir
أُقَصِّر
jag - jussiv
du (m)
tuqaSSiru
تُقَصِّرُ
du (m) - nutid
qaSSarta
قَصَّرتَ
du (m) - dåtid
tuqaSSir
تُقَصِّر
du (m) - subjunktiv
tuqaSSir
تُقَصِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tuqaSSiriina
تُقَصِّرِينَ
du (f) - nutid
qaSSarti
قَصَّرتِ
du (f) - dåtid
tuqaSSirii
تُقَصِّرِي
du (f) - subjunktiv
tuqaSSirii
تُقَصِّرِي
du (f) - jussiv
han
yuqaSSiru
يُقَصِّرُ
han - nutid
qaSSara
قَصَّرَ
han - dåtid
yuqaSSir
يُقَصِّر
han - subjunktiv
yuqaSSir
يُقَصِّر
han - jussiv
hon
tuqaSSiru
تُقَصِّرُ
hon - nutid
qaSSarat
قَصَّرَت
hon - dåtid
tuqaSSir
تُقَصِّر
hon - subjunktiv
tuqaSSir
تُقَصِّر
hon - jussiv
vi
nuqaSSiru
نُقَصِّرُ
vi - nutid
qaSSarnaa
قَصَّرنَا
vi - dåtid
nuqaSSir
نُقَصِّر
vi - subjunktiv
nuqaSSir
نُقَصِّر
vi - jussiv
ni (m)
tuqaSSiruuna
تُقَصِّرُونَ
ni (m) - nutid
qaSSartum
قَصَّرتُم
ni (m) - dåtid
tuqaSSiruu
تُقَصِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tuqaSSiruu
تُقَصِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuqaSSirna
تُقَصِّرنَ
ni (f) - nutid
qaSSartunna
قَصَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuqaSSirna
تُقَصِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tuqaSSirna
تُقَصِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuqaSSiruuna
يُقَصِّرُونَ
de (m) - nutid
qaSSaruu
قَصَّرُوا
de (m) - dåtid
yuqaSSiruu
يُقَصِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yuqaSSiruu
يُقَصِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuqaSSirna
يُقَصِّرنَ
de (f) - nutid
qaSSarna
قَصَّرنَ
de (f) - dåtid
yuqaSSirna
يُقَصِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yuqaSSirna
يُقَصِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuqaSSiraani
تُقَصِّرَانِ
ni två - nutid
qaSSartumaa
قَصَّرتُمَا
ni två - dåtid
tuqaSSiraa
تُقَصِّرَا
ni två - subjunktiv
tuqaSSiraa
تُقَصِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuqaSSiraani
يُقَصِّرَانِ
de två (m) - nutid
qaSSaraa
قَصَّرَا
de två (m) - dåtid
yuqaSSiraa
يُقَصِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yuqaSSiraa
يُقَصِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuqaSSiraani
تُقَصِّرَانِ
de två (f) - nutid
qaSSarataa
قَصَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tuqaSSiraa
تُقَصِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tuqaSSiraa
تُقَصِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.