Böjningsformer av verbet 'att vara enkel'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ashulu
أَسهُلُ
jag - nutid
sahultu
سَهُلتُ
jag - dåtid
'ashula
أَسهُلَ
jag - subjunktiv
'ashul
أَسهُل
jag - jussiv
du (m)
tashulu
تَسهُلُ
du (m) - nutid
sahulta
سَهُلتَ
du (m) - dåtid
tashula
تَسهُلَ
du (m) - subjunktiv
tashul
تَسهُل
du (m) - jussiv
du (f)
tashuliina
تَسهُلِينَ
du (f) - nutid
sahulti
سَهُلتِ
du (f) - dåtid
tashulii
تَسهُلِي
du (f) - subjunktiv
tashulii
تَسهُلِي
du (f) - jussiv
han
yashulu
يَسهُلُ
han - nutid
sahula
سَهُلَ
han - dåtid
yashula
يَسهُلَ
han - subjunktiv
yashul
يَسهُل
han - jussiv
hon
tashulu
تَسهُلُ
hon - nutid
sahulat
سَهُلَت
hon - dåtid
tashula
تَسهُلَ
hon - subjunktiv
tashul
تَسهُل
hon - jussiv
vi
nashulu
نَسهُلُ
vi - nutid
sahulnaa
سَهُلنَا
vi - dåtid
nashula
نَسهُلَ
vi - subjunktiv
nashul
نَسهُل
vi - jussiv
ni (m)
tashuluuna
تَسهُلُونَ
ni (m) - nutid
sahultum
سَهُلتُم
ni (m) - dåtid
tashuluu
تَسهُلُوا
ni (m) - subjunktiv
tashuluu
تَسهُلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tashulna
تَسهُلنَ
ni (f) - nutid
sahultunna
سَهُلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tashulna
تَسهُلنَ
ni (f) - subjunktiv
tashulna
تَسهُلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yashuluuna
يَسهُلُونَ
de (m) - nutid
sahuluu
سَهُلُوا
de (m) - dåtid
yashuluu
يَسهُلُوا
de (m) - subjunktiv
yashuluu
يَسهُلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yashulna
يَسهُلنَ
de (f) - nutid
sahulna
سَهُلنَ
de (f) - dåtid
yashulna
يَسهُلنَ
de (f) - subjunktiv
yashulna
يَسهُلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tashulaani
تَسهُلَانِ
ni två - nutid
sahultumaa
سَهُلتُمَا
ni två - dåtid
tashulaa
تَسهُلَا
ni två - subjunktiv
tashulaa
تَسهُلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yashulaani
يَسهُلَانِ
de två (m) - nutid
sahulaa
سَهُلَا
de två (m) - dåtid
yashulaa
يَسهُلَا
de två (m) - subjunktiv
yashulaa
يَسهُلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tashulaani
تَسهُلَانِ
de två (f) - nutid
sahulataa
سَهُلَتَا
de två (f) - dåtid
tashulaa
تَسهُلَا
de två (f) - subjunktiv
tashulaa
تَسهُلَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
'ushul
أُسهُل
du (m) - imperativ
du (f)
'ushulii
أُسهُلِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ushulaa
أُسهُلَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ushuluu
أُسهُلُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ushulna
أُسهُلنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.