Böjningsformer av verbet 'att vara glad'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'afraHu
أَفرَحُ
jag - nutid
fariHtu
فَرِحتُ
jag - dåtid
'afraHa
أَفرَحَ
jag - subjunktiv
'afraH
أَفرَح
jag - jussiv
du (m)
tafraHu
تَفرَحُ
du (m) - nutid
fariHta
فَرِحتَ
du (m) - dåtid
tafraHa
تَفرَحَ
du (m) - subjunktiv
tafraH
تَفرَح
du (m) - jussiv
du (f)
tafraHiina
تَفرَحِينَ
du (f) - nutid
fariHti
فَرِحتِ
du (f) - dåtid
tafraHii
تَفرَحِي
du (f) - subjunktiv
tafraHii
تَفرَحِي
du (f) - jussiv
han
yafraHu
يَفرَحُ
han - nutid
fariHa
فَرِحَ
han - dåtid
yafraHa
يَفرَحَ
han - subjunktiv
yafraH
يَفرَح
han - jussiv
hon
tafraHu
تَفرَحُ
hon - nutid
fariHat
فَرِحَت
hon - dåtid
tafraHa
تَفرَحَ
hon - subjunktiv
tafraH
تَفرَح
hon - jussiv
vi
nafraHu
نَفرَحُ
vi - nutid
fariHnaa
فَرِحنَا
vi - dåtid
nafraHa
نَفرَحَ
vi - subjunktiv
nafraH
نَفرَح
vi - jussiv
ni (m)
tafraHuuna
تَفرَحُونَ
ni (m) - nutid
fariHtum
فَرِحتُم
ni (m) - dåtid
tafraHuu
تَفرَحُوا
ni (m) - subjunktiv
tafraHuu
تَفرَحُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tafraHna
تَفرَحنَ
ni (f) - nutid
fariHtunna
فَرِحتُنَّ
ni (f) - dåtid
tafraHna
تَفرَحنَ
ni (f) - subjunktiv
tafraHna
تَفرَحنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yafraHuuna
يَفرَحُونَ
de (m) - nutid
fariHuu
فَرِحُوا
de (m) - dåtid
yafraHuu
يَفرَحُوا
de (m) - subjunktiv
yafraHuu
يَفرَحُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yafraHna
يَفرَحنَ
de (f) - nutid
fariHna
فَرِحنَ
de (f) - dåtid
yafraHna
يَفرَحنَ
de (f) - subjunktiv
yafraHna
يَفرَحنَ
de (f) - jussiv
ni två
tafraHaani
تَفرَحَانِ
ni två - nutid
fariHtumaa
فَرِحتُمَا
ni två - dåtid
tafraHaa
تَفرَحَا
ni två - subjunktiv
tafraHaa
تَفرَحَا
ni två - jussiv
de två (m)
yafraHaani
يَفرَحَانِ
de två (m) - nutid
fariHaa
فَرِحَا
de två (m) - dåtid
yafraHaa
يَفرَحَا
de två (m) - subjunktiv
yafraHaa
يَفرَحَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tafraHaani
تَفرَحَانِ
de två (f) - nutid
fariHataa
فَرِحَتَا
de två (f) - dåtid
tafraHaa
تَفرَحَا
de två (f) - subjunktiv
tafraHaa
تَفرَحَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ifraH
إِفرَح
du (m) - imperativ
du (f)
'ifraHii
إِفرَحِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ifraHaa
إِفرَحَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ifraHuu
إِفرَحُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ifraHna
إِفرَحنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.