Böjningsformer av verbet 'att förlöjliga, skratta Ã¥t'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'askharu
أَسخَرُ
jag - nutid
sakhirtu
سَخِرتُ
jag - dåtid
'askhara
أَسخَرَ
jag - subjunktiv
'askhar
أَسخَر
jag - jussiv
du (m)
taskharu
تَسخَرُ
du (m) - nutid
sakhirta
سَخِرتَ
du (m) - dåtid
taskhara
تَسخَرَ
du (m) - subjunktiv
taskhar
تَسخَر
du (m) - jussiv
du (f)
taskhariina
تَسخَرِينَ
du (f) - nutid
sakhirti
سَخِرتِ
du (f) - dåtid
taskharii
تَسخَرِي
du (f) - subjunktiv
taskharii
تَسخَرِي
du (f) - jussiv
han
yaskharu
يَسخَرُ
han - nutid
sakhira
سَخِرَ
han - dåtid
yaskhara
يَسخَرَ
han - subjunktiv
yaskhar
يَسخَر
han - jussiv
hon
taskharu
تَسخَرُ
hon - nutid
sakhirat
سَخِرَت
hon - dåtid
taskhara
تَسخَرَ
hon - subjunktiv
taskhar
تَسخَر
hon - jussiv
vi
naskharu
نَسخَرُ
vi - nutid
sakhirnaa
سَخِرنَا
vi - dåtid
naskhara
نَسخَرَ
vi - subjunktiv
naskhar
نَسخَر
vi - jussiv
ni (m)
taskharuuna
تَسخَرُونَ
ni (m) - nutid
sakhirtum
سَخِرتُم
ni (m) - dåtid
taskharuu
تَسخَرُوا
ni (m) - subjunktiv
taskharuu
تَسخَرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taskharna
تَسخَرنَ
ni (f) - nutid
sakhirtunna
سَخِرتُنَّ
ni (f) - dåtid
taskharna
تَسخَرنَ
ni (f) - subjunktiv
taskharna
تَسخَرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaskharuuna
يَسخَرُونَ
de (m) - nutid
sakhiruu
سَخِرُوا
de (m) - dåtid
yaskharuu
يَسخَرُوا
de (m) - subjunktiv
yaskharuu
يَسخَرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaskharna
يَسخَرنَ
de (f) - nutid
sakhirna
سَخِرنَ
de (f) - dåtid
yaskharna
يَسخَرنَ
de (f) - subjunktiv
yaskharna
يَسخَرنَ
de (f) - jussiv
ni två
taskharaani
تَسخَرَانِ
ni två - nutid
sakhirtumaa
سَخِرتُمَا
ni två - dåtid
taskharaa
تَسخَرَا
ni två - subjunktiv
taskharaa
تَسخَرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaskharaani
يَسخَرَانِ
de två (m) - nutid
sakhiraa
سَخِرَا
de två (m) - dåtid
yaskharaa
يَسخَرَا
de två (m) - subjunktiv
yaskharaa
يَسخَرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taskharaani
تَسخَرَانِ
de två (f) - nutid
sakhirataa
سَخِرَتَا
de två (f) - dåtid
taskharaa
تَسخَرَا
de två (f) - subjunktiv
taskharaa
تَسخَرَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
'iskhar
إِسخَر
du (m) - imperativ
du (f)
'iskharii
إِسخَرِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'iskharaa
إِسخَرَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'iskharuu
إِسخَرُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'iskharna
إِسخَرنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.