Fairuz – Jag skriver ditt namn
Nu ska vi både njuta av bra musik och lära oss standardarabiska och libanesisk dialekt. Vi ska gå igenom början av låten "Jag skriver ditt namn älskling" (biktub ismak yaa Habiibii) som framförs av Fairuz.
Låten handlar om en kärleksrelation där kvinnan ger mycket mer än mannen.
Jag börjar med att skriva ut sångtexten på arabiska, med uttalsbeskrivning och svensk översättning. Sedan går jag igenom texten i detalj. När vi stöter på dialektala ord kommer jag att berätta vilka ord de motsvarar på standardarabiska.
Jag skriver ditt namn, oh älskling, på den gamla poppeln.
Du skriver mitt namn, oh älskling, på vägens sand.
Imorgon regnar världen på dem skadade berättelserna.
Ditt namn blir kvar, min älskling, och mitt namn suddas ut.
Jag skriver ditt namn
Jag skriver ditt namn, oh älskling, på den gamla poppeln.
Verbet (bktbub) är dialekt och motsvarar ('aktubu) på standardarabiska, vilket betyder "jag skriver". Verbet i sin grundform är (kataba).
Det arabiska ordet för "namn" är (ism).
För att få betydelsen "ditt" i arabiska lägger man till (ka) på slutet av ordet om man vänder sig till en man och (ki) om man vänder sig till en kvinna. Säger du "ditt namn" till en man på standardarabiska ska du därför säga (ismuka).
På dialekt, liksom i den här sången, förkortas det till (ismak).
Partikeln (yaa) används vid tilltal.
Ordet (Habiib) betyder "älskling".
För att få betydelsen "min" i arabiska lägger man till ett långt (ii) på slutet av ordet. Ordet (Habiib) betyder "älskling" medan (Habiibii) betyder "min älskling".
Kombinerar vi detta får vi (yaa Habiibii) som kan översättas till "oh min älskling".
"Oh min älskling" kan låta lite högtravande på svenska. Kort och gott "min älskling" är nog en mer rättvisande översättning.
Prepositionen (3alaa) betyder "på". I sången har man förkortat det till bara (3a), så gör man dock inte i standardarabiska.
Det arabiska ordet (Hawr) betyder "poppel", vilket är en sorts träd.
Adjektivet (3atiiq) betyder "gammal".
Adjektivet qadiim betyder också "gammal". Min uppfattning är att (3atiiq) är finare än (qadiim), dvs (qadiim) kan användas för saker som är gamla på ett både bra och dåligt sätt medan (3atiiq) bara är något fint.
Jag kan passa på att berätta att när det gäller en människa som är gammal säger man varken (3atiiq) eller (qadiim). Istället säger man kabiir som betyder "stor".
Då är vi klara med första raden. Om vi ska skriva om den till standardarabiska, kan den istället bli såhär:
Du skriver mitt namn
Du skriver mitt namn, oh älskling, på vägens sand.
Verbet (tktbub) är dialekt och motsvarar (taktubu) på standardarabiska, vilket betyder "du skriver". När jag ha sökt efter sångtexten har jag även sett varianten (b-tktbub) som har samma betydelse. Verbets grundform känner vi redan till: (kataba).
Vi känner också till att det arabiska ordet för "namn" är (ism).
Vi vet också att för att få betydelsen "min" lägger man till ett långt (ii) på slutet av ordet. Ordet (ism) betyder "namn" medan (ismii) betyder "mitt namn".
Vi vet också att (yaa Habiibii) betyder "oh min älskling" men även kan översättas till "min älskling".
Även prepositionen (3alaa), som betyder "på", känner vi till, och att den kan förkortas till (3a) i dialekt.
Nu kommer vi äntligen till två nya ord. Först har vi (raml) som betyder "sand".
Sedan har vi (Tariiq) som betyder "väg".
I sången har dessa kombinerats till (ramlu T-Taiiq) som betyder "vägens sand".
Om du är uppmärksam när du lyssnar hör du att Fairuz inte sjunger (ramli T-Taiiq) utan (ramli T-Tari'). Det är ganska vanligt att q-ljudet förändras så i dialekt. En förklaring kan vara att det blir behagligare att uttala och mjukare att lyssna på.
Då har vi gått igenom andra raden. Om vi ska skriva om den till standardarabiska, kan den bli såhär:
Imorgon regnar världen
Imorgon regnar världen på dem skadade berättelserna.
Ordet (bukra) är dialekt och betyder "imorgon".
Om du klickar på ögat ser du att (bukra) är besläktat med olika ord, exempelvis (mubakkir) som betyder "tidig". Dessa är inte dialekt.
Om du vill säga "imorgon" på standardarabiska ska du istället säga (ghadan).
Verbet (b-tashittii) är dialekt och betyder "den/det/hon regnar". Verbet är besläktat med bland annat ordet shitaa' som betyder "vinter". Vintern är ju en årstid med mycket nederbörd.
Du kanske har märkt att verben på dialekt ofta börjar med (b). Ibland ger b:et betydelsen att det är en vana. Ibland ger b:et en framtida betydelse, vilket gäller här eftersom vi vet att det sker imorgon. En bättre översättning av (b-tashittii) blir därför "den/det/hon ska regna".
"Den/det/hon regnar" på standardarabiska är (tumTiru). För att få betydelsen "den/det/hon ska regna" lägger vi till partikeln sa och få (satumTiru). Verbets grundform är ('amTara).
Ordet (dunyaa) betyder "värld".
Ett annat ord för värld är 3aalam, vilket jag brukar höra oftare. Ordet (dunya) har jag främst hört i uttryck som (ad-dunya wa-l-'aakhira). Det vill säga den världsliga världen och världen som kommer efter döden.
Sen kommer prepositionen (3alaa). Vi är nu väl bekanta med att den betyder "på" och kan förkortas till (3a) i dialekt.
Det arabiska ordet för "berättelse" är (qiSSa).
Om du klickar på ögat-symbolen ser du att pluralformen är (qiSaS). Det är den som används i sången. Klickar du på ljuduppspelningen hör du också pluralformen.
Adjektivet (mujarraH) betyder "sårad" eller "skadad".
I sången används femininumformen (mujarraHa). Det beror på att (qiSaS) är plural. Efter plural av saker ska adjektivet vara i femininum singular.
Nu har vi gått igenom ännu en rad och är redo att skriva om den från dialekt till standardarabiska. Den största skillnaden är att (bukra) byts ut mot (ghadan) och att (b-tashitti) byts ut mot (satumTiru). Istället för (b) använder jag partikeln sa för att ge verbet en framtida betydelse.
Ditt namn blir kvar
Ditt namn blir kvar, min älskling, och mitt namn suddas ut.
Verbet (yabqaa) betyder "den/det/han stannar kvar". Verbets grundform är (baqiya).
Som vi vet brukar verb börja med (b) på dialekt, och det kan ge en framtida betydelse. I det här exemplet är det en framtida betydelse som avses. Namnet som är inristat i trädet kommer att finnas kvar även efter regnet.
Det arabiska ordet ism vet vi betyder "namn". Vi vet också att "ditt namn" är (ismak) på dialekt och (ismuka) på stanardarabiska.
Därefter kommer en repetition av frasen (yaa Habiibii) som vi är välbekanta med.
Det arabiska ordet (wa) betyder "och".
Sen kommer (ismii) som vi vet betyder "mitt namn" och är en kombination av ordet ism och tillägget (ii).
Verbet (yanmaHii) betyder "den/det/han suddas ut". Grundformen är (inmaHaa).
Även här ger (b) i början i dialektversionen en framtida betydelse. Vi förstår detta av sammanhangen eftersom namnet i sanden suddas ut när det regnar.
Nu kan vi skriva om raden till standardarabiska. Märk igen att jag har bytt ut (b) mot partikeln sa för att verbet ska peka på framidan.
Då är vi klara. Sången är längre men jag tycker att vi nöjer oss för den här gången. Vi har redan lärt oss massor. Nu kan vi njuta och lyssna på sången.