Böjningsformer av verbet 'att ströva'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ajuulu
أَجُولُ
jag - nutid
jultu
جُلتُ
jag - dåtid
'ajula
أَجُلَ
jag - subjunktiv
'ajul
أَجُل
jag - jussiv
du (m)
tajuulu
تَجُولُ
du (m) - nutid
julta
جُلتَ
du (m) - dåtid
tajula
تَجُلَ
du (m) - subjunktiv
tajul
تَجُل
du (m) - jussiv
du (f)
tajuuliina
تَجُولِينَ
du (f) - nutid
julti
جُلتِ
du (f) - dåtid
tajuulii
تَجُولِي
du (f) - subjunktiv
tajuulii
تَجُولِي
du (f) - jussiv
han
yajuulu
يَجُولُ
han - nutid
jaala
جَالَ
han - dåtid
yajula
يَجُلَ
han - subjunktiv
yajul
يَجُل
han - jussiv
hon
tajuulu
تَجُولُ
hon - nutid
jaalat
جَالَت
hon - dåtid
tajula
تَجُلَ
hon - subjunktiv
tajul
تَجُل
hon - jussiv
vi
najuulu
نَجُولُ
vi - nutid
julnaa
جُلنَا
vi - dåtid
najula
نَجُلَ
vi - subjunktiv
najul
نَجُل
vi - jussiv
ni (m)
tajuuluuna
تَجُولُونَ
ni (m) - nutid
jultum
جُلتُم
ni (m) - dåtid
tajuuluu
تَجُولُوا
ni (m) - subjunktiv
tajuuluu
تَجُولُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tajulna
تَجُلنَ
ni (f) - nutid
jultunna
جُلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tajulna
تَجُلنَ
ni (f) - subjunktiv
tajulna
تَجُلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yajuuluuna
يَجُولُونَ
de (m) - nutid
jaaluu
جَالُوا
de (m) - dåtid
yajuuluu
يَجُولُوا
de (m) - subjunktiv
yajuuluu
يَجُولُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yajulna
يَجُلنَ
de (f) - nutid
julna
جُلنَ
de (f) - dåtid
yajulna
يَجُلنَ
de (f) - subjunktiv
yajulna
يَجُلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tajuulaani
تَجُولَانِ
ni två - nutid
jultumaa
جُلتُمَا
ni två - dåtid
tajulaa
تَجُلَا
ni två - subjunktiv
tajulaa
تَجُلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yajuulaani
يَجُولَانِ
de två (m) - nutid
julaa
جُلَا
de två (m) - dåtid
yajulaa
يَجُلَا
de två (m) - subjunktiv
yajulaa
يَجُلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tajuulaani
تَجُولَانِ
de två (f) - nutid
julataa
جُلَتَا
de två (f) - dåtid
tajulaa
تَجُلَا
de två (f) - subjunktiv
tajulaa
تَجُلَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
jul
جُل
du (m) - imperativ
du (f)
juulii
جُولِي
du (f) - imperativ
du (dual)
juulaa
جُولَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
juuluu
جُولُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
julna
جُلنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.