Böjningsformer av verbet 'att förslava'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'u3abbidu
أُعَبِّدُ
jag - nutid
3abbadtu
عَبَّدتُ
jag - dåtid
'u3abbid
أُعَبِّد
jag - subjunktiv
'u3abbid
أُعَبِّد
jag - jussiv
du (m)
tu3abbidu
تُعَبِّدُ
du (m) - nutid
3abbadta
عَبَّدتَ
du (m) - dåtid
tu3abbid
تُعَبِّد
du (m) - subjunktiv
tu3abbid
تُعَبِّد
du (m) - jussiv
du (f)
tu3abbidiina
تُعَبِّدِينَ
du (f) - nutid
3abbadti
عَبَّدتِ
du (f) - dåtid
tu3abbidii
تُعَبِّدِي
du (f) - subjunktiv
tu3abbidii
تُعَبِّدِي
du (f) - jussiv
han
yu3abbidu
يُعَبِّدُ
han - nutid
3abbada
عَبَّدَ
han - dåtid
yu3abbid
يُعَبِّد
han - subjunktiv
yu3abbid
يُعَبِّد
han - jussiv
hon
tu3abbidu
تُعَبِّدُ
hon - nutid
3abbadat
عَبَّدَت
hon - dåtid
tu3abbid
تُعَبِّد
hon - subjunktiv
tu3abbid
تُعَبِّد
hon - jussiv
vi
nu3abbidu
نُعَبِّدُ
vi - nutid
3abbadnaa
عَبَّدنَا
vi - dåtid
nu3abbid
نُعَبِّد
vi - subjunktiv
nu3abbid
نُعَبِّد
vi - jussiv
ni (m)
tu3abbiduuna
تُعَبِّدُونَ
ni (m) - nutid
3abbadtum
عَبَّدتُم
ni (m) - dåtid
tu3abbiduu
تُعَبِّدُوا
ni (m) - subjunktiv
tu3abbiduu
تُعَبِّدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tu3abbidna
تُعَبِّدنَ
ni (f) - nutid
3abbadtunna
عَبَّدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tu3abbidna
تُعَبِّدنَ
ni (f) - subjunktiv
tu3abbidna
تُعَبِّدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yu3abbiduuna
يُعَبِّدُونَ
de (m) - nutid
3abbaduu
عَبَّدُوا
de (m) - dåtid
yu3abbiduu
يُعَبِّدُوا
de (m) - subjunktiv
yu3abbiduu
يُعَبِّدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yu3abbidna
يُعَبِّدنَ
de (f) - nutid
3abbadna
عَبَّدنَ
de (f) - dåtid
yu3abbidna
يُعَبِّدنَ
de (f) - subjunktiv
yu3abbidna
يُعَبِّدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tu3abbidaani
تُعَبِّدَانِ
ni två - nutid
3abbadtumaa
عَبَّدتُمَا
ni två - dåtid
tu3abbidaa
تُعَبِّدَا
ni två - subjunktiv
tu3abbidaa
تُعَبِّدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yu3abbidaani
يُعَبِّدَانِ
de två (m) - nutid
3abbadaa
عَبَّدَا
de två (m) - dåtid
yu3abbidaa
يُعَبِّدَا
de två (m) - subjunktiv
yu3abbidaa
يُعَبِّدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tu3abbidaani
تُعَبِّدَانِ
de två (f) - nutid
3abbadataa
عَبَّدَتَا
de två (f) - dåtid
tu3abbidaa
تُعَبِّدَا
de två (f) - subjunktiv
tu3abbidaa
تُعَبِّدَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.