Böjningsformer av verbet 'att rekommendera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uuSii
أُوصِي
jag - nutid
'awSaytu
أَوصَيتُ
jag - dåtid
'uuSii
أُوصِي
jag - subjunktiv
'uuSii
أُوصِي
jag - jussiv
du (m)
tuuSii
تُوصِي
du (m) - nutid
'awSayta
أَوصَيتَ
du (m) - dåtid
tuuSii
تُوصِي
du (m) - subjunktiv
tuuSii
تُوصِي
du (m) - jussiv
du (f)
tuuSiina
تُوصِينَ
du (f) - nutid
'awSayti
أَوصَيتِ
du (f) - dåtid
tuuSiyii
تُوصِيِي
du (f) - subjunktiv
tuuSiyii
تُوصِيِي
du (f) - jussiv
han
yuuSii
يُوصِي
han - nutid
'awSaa
أَوصَى
han - dåtid
yuuSii
يُوصِي
han - subjunktiv
yuuSii
يُوصِي
han - jussiv
hon
tuuSii
تُوصِي
hon - nutid
'awSat
أَوصَت
hon - dåtid
tuuSii
تُوصِي
hon - subjunktiv
tuuSii
تُوصِي
hon - jussiv
vi
nuuSii
نُوصِي
vi - nutid
'awSaynaa
أَوصَينَا
vi - dåtid
nuuSii
نُوصِي
vi - subjunktiv
nuuSii
نُوصِي
vi - jussiv
ni (m)
tuuSuuna
تُوصُونَ
ni (m) - nutid
'awSaytum
أَوصَيتُم
ni (m) - dåtid
tuuSiyuu
تُوصِيُوا
ni (m) - subjunktiv
tuuSiyuu
تُوصِيُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuuSiina
تُوصِينَ
ni (f) - nutid
'awSaytunna
أَوصَيتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuuSiina
تُوصِينَ
ni (f) - subjunktiv
tuuSiina
تُوصِينَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuuSii
يُوصِي
de (m) - nutid
'awSuu
أَوصُوا
de (m) - dåtid
yuuSiyuu
يُوصِيُوا
de (m) - subjunktiv
yuuSiyuu
يُوصِيُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuuSii
يُوصِي
de (f) - nutid
'awSayna
أَوصَينَ
de (f) - dåtid
yuuSiina
يُوصِينَ
de (f) - subjunktiv
yuuSiina
يُوصِينَ
de (f) - jussiv
ni två
tuuSiyaani
تُوصِيَانِ
ni två - nutid
'awSaytumaa
أَوصَيتُمَا
ni två - dåtid
tuuSiyaa
تُوصِيَا
ni två - subjunktiv
tuuSiyaa
تُوصِيَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuuSiyaani
يُوصِيَانِ
de två (m) - nutid
'awSayaa
أَوصَيَا
de två (m) - dåtid
yuuSiyaa
يُوصِيَا
de två (m) - subjunktiv
yuuSiyaa
يُوصِيَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuuSiyaani
تُوصِيَانِ
de två (f) - nutid
'awSataa
أَوصَتَا
de två (f) - dåtid
tuuSiyaa
تُوصِيَا
de två (f) - subjunktiv
tuuSiyaa
تُوصِيَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.