Böjningsformer av verbet 'att eliminera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'unaHHiwu
أُنَحِّوُ
jag - nutid
naHHawtu
نَحَّوتُ
jag - dåtid
'unaHHiw
أُنَحِّو
jag - subjunktiv
'unaHHiw
أُنَحِّو
jag - jussiv
du (m)
tunaHHiwu
تُنَحِّوُ
du (m) - nutid
naHHawta
نَحَّوتَ
du (m) - dåtid
tunaHHiw
تُنَحِّو
du (m) - subjunktiv
tunaHHiw
تُنَحِّو
du (m) - jussiv
du (f)
tunaHHiwiina
تُنَحِّوِينَ
du (f) - nutid
naHHawti
نَحَّوتِ
du (f) - dåtid
tunaHHiwii
تُنَحِّوِي
du (f) - subjunktiv
tunaHHiwii
تُنَحِّوِي
du (f) - jussiv
han
yunaHHiwu
يُنَحِّوُ
han - nutid
naHHawa
نَحَّوَ
han - dåtid
yunaHHiw
يُنَحِّو
han - subjunktiv
yunaHHiw
يُنَحِّو
han - jussiv
hon
tunaHHiwu
تُنَحِّوُ
hon - nutid
naHHawat
نَحَّوَت
hon - dåtid
tunaHHiw
تُنَحِّو
hon - subjunktiv
tunaHHiw
تُنَحِّو
hon - jussiv
vi
nunaHHiwu
نُنَحِّوُ
vi - nutid
naHHawnaa
نَحَّونَا
vi - dåtid
nunaHHiw
نُنَحِّو
vi - subjunktiv
nunaHHiw
نُنَحِّو
vi - jussiv
ni (m)
tunaHHiwuuna
تُنَحِّوُونَ
ni (m) - nutid
naHHawtum
نَحَّوتُم
ni (m) - dåtid
tunaHHiwuu
تُنَحِّوُوا
ni (m) - subjunktiv
tunaHHiwuu
تُنَحِّوُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tunaHHiwna
تُنَحِّونَ
ni (f) - nutid
naHHawtunna
نَحَّوتُنَّ
ni (f) - dåtid
tunaHHiwna
تُنَحِّونَ
ni (f) - subjunktiv
tunaHHiwna
تُنَحِّونَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yunaHHiwuuna
يُنَحِّوُونَ
de (m) - nutid
naHHawuu
نَحَّوُوا
de (m) - dåtid
yunaHHiwuu
يُنَحِّوُوا
de (m) - subjunktiv
yunaHHiwuu
يُنَحِّوُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yunaHHiwna
يُنَحِّونَ
de (f) - nutid
naHHawna
نَحَّونَ
de (f) - dåtid
yunaHHiwna
يُنَحِّونَ
de (f) - subjunktiv
yunaHHiwna
يُنَحِّونَ
de (f) - jussiv
ni två
tunaHHiwaani
تُنَحِّوَانِ
ni två - nutid
naHHawtumaa
نَحَّوتُمَا
ni två - dåtid
tunaHHiwaa
تُنَحِّوَا
ni två - subjunktiv
tunaHHiwaa
تُنَحِّوَا
ni två - jussiv
de två (m)
yunaHHiwaani
يُنَحِّوَانِ
de två (m) - nutid
naHHawaa
نَحَّوَا
de två (m) - dåtid
yunaHHiwaa
يُنَحِّوَا
de två (m) - subjunktiv
yunaHHiwaa
يُنَحِّوَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tunaHHiwaani
تُنَحِّوَانِ
de två (f) - nutid
naHHawataa
نَحَّوَتَا
de två (f) - dåtid
tunaHHiwaa
تُنَحِّوَا
de två (f) - subjunktiv
tunaHHiwaa
تُنَحِّوَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.