Böjningsformer av verbet 'att svepas'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'altaffu
أَلتَفُّ
jag - nutid
'iltafftu
إِلتَفّتُ
jag - dåtid
'altafif
أَلتَفِف
jag - subjunktiv
'altafif
أَلتَفِف
jag - jussiv
du (m)
taltaffu
تَلتَفُّ
du (m) - nutid
'iltaffta
إِلتَفّتَ
du (m) - dåtid
taltafif
تَلتَفِف
du (m) - subjunktiv
taltafif
تَلتَفِف
du (m) - jussiv
du (f)
taltaffiina
تَلتَفِّينَ
du (f) - nutid
'iltaffti
إِلتَفّتِ
du (f) - dåtid
taltafifii
تَلتَفِفِي
du (f) - subjunktiv
taltafifii
تَلتَفِفِي
du (f) - jussiv
han
yaltaffu
يَلتَفُّ
han - nutid
'iltaffa
إِلتَفَّ
han - dåtid
yaltafif
يَلتَفِف
han - subjunktiv
yaltafif
يَلتَفِف
han - jussiv
hon
taltaffu
تَلتَفُّ
hon - nutid
'iltaffat
إِلتَفَّت
hon - dåtid
taltafif
تَلتَفِف
hon - subjunktiv
taltafif
تَلتَفِف
hon - jussiv
vi
naltaffu
نَلتَفُّ
vi - nutid
'iltaffnaa
إِلتَفّنَا
vi - dåtid
naltafif
نَلتَفِف
vi - subjunktiv
naltafif
نَلتَفِف
vi - jussiv
ni (m)
taltaffuuna
تَلتَفُّونَ
ni (m) - nutid
'iltafftum
إِلتَفّتُم
ni (m) - dåtid
taltafifuu
تَلتَفِفُوا
ni (m) - subjunktiv
taltafifuu
تَلتَفِفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taltaffna
تَلتَفّنَ
ni (f) - nutid
'iltafftunna
إِلتَفّتُنَّ
ni (f) - dåtid
taltafifna
تَلتَفِفنَ
ni (f) - subjunktiv
taltafifna
تَلتَفِفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaltaffuuna
يَلتَفُّونَ
de (m) - nutid
'iltaffuu
إِلتَفُّوا
de (m) - dåtid
yaltafifuu
يَلتَفِفُوا
de (m) - subjunktiv
yaltafifuu
يَلتَفِفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaltaffna
يَلتَفّنَ
de (f) - nutid
'iltaffna
إِلتَفّنَ
de (f) - dåtid
yaltafifna
يَلتَفِفنَ
de (f) - subjunktiv
yaltafifna
يَلتَفِفنَ
de (f) - jussiv
ni två
taltaffaani
تَلتَفَّانِ
ni två - nutid
'iltafftumaa
إِلتَفّتُمَا
ni två - dåtid
taltafifaa
تَلتَفِفَا
ni två - subjunktiv
taltafifaa
تَلتَفِفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaltaffaani
يَلتَفَّانِ
de två (m) - nutid
'iltaffaa
إِلتَفَّا
de två (m) - dåtid
yaltafifaa
يَلتَفِفَا
de två (m) - subjunktiv
yaltafifaa
يَلتَفِفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taltaffaani
تَلتَفَّانِ
de två (f) - nutid
'iltaffataa
إِلتَفَّتَا
de två (f) - dåtid
taltafifaa
تَلتَفِفَا
de två (f) - subjunktiv
taltafifaa
تَلتَفِفَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.