Böjningsformer av verbet 'att inspektera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uTaali3u
أُطَالِعُ
jag - nutid
Taala3tu
طَالَعتُ
jag - dåtid
'uTaali3
أُطَالِع
jag - subjunktiv
'uTaali3
أُطَالِع
jag - jussiv
du (m)
tuTaali3u
تُطَالِعُ
du (m) - nutid
Taala3ta
طَالَعتَ
du (m) - dåtid
tuTaali3
تُطَالِع
du (m) - subjunktiv
tuTaali3
تُطَالِع
du (m) - jussiv
du (f)
tuTaali3iina
تُطَالِعِينَ
du (f) - nutid
Taala3ti
طَالَعتِ
du (f) - dåtid
tuTaali3ii
تُطَالِعِي
du (f) - subjunktiv
tuTaali3ii
تُطَالِعِي
du (f) - jussiv
han
yuTaali3u
يُطَالِعُ
han - nutid
Taala3a
طَالَعَ
han - dåtid
yuTaali3
يُطَالِع
han - subjunktiv
yuTaali3
يُطَالِع
han - jussiv
hon
tuTaali3u
تُطَالِعُ
hon - nutid
Taala3at
طَالَعَت
hon - dåtid
tuTaali3
تُطَالِع
hon - subjunktiv
tuTaali3
تُطَالِع
hon - jussiv
vi
nuTaali3u
نُطَالِعُ
vi - nutid
Taala3naa
طَالَعنَا
vi - dåtid
nuTaali3
نُطَالِع
vi - subjunktiv
nuTaali3
نُطَالِع
vi - jussiv
ni (m)
tuTaali3uuna
تُطَالِعُونَ
ni (m) - nutid
Taala3tum
طَالَعتُم
ni (m) - dåtid
tuTaali3uu
تُطَالِعُوا
ni (m) - subjunktiv
tuTaali3uu
تُطَالِعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuTaali3na
تُطَالِعنَ
ni (f) - nutid
Taala3tunna
طَالَعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuTaali3na
تُطَالِعنَ
ni (f) - subjunktiv
tuTaali3na
تُطَالِعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuTaali3uuna
يُطَالِعُونَ
de (m) - nutid
Taala3uu
طَالَعُوا
de (m) - dåtid
yuTaali3uu
يُطَالِعُوا
de (m) - subjunktiv
yuTaali3uu
يُطَالِعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuTaali3na
يُطَالِعنَ
de (f) - nutid
Taala3na
طَالَعنَ
de (f) - dåtid
yuTaali3na
يُطَالِعنَ
de (f) - subjunktiv
yuTaali3na
يُطَالِعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuTaali3aani
تُطَالِعَانِ
ni två - nutid
Taala3tumaa
طَالَعتُمَا
ni två - dåtid
tuTaali3aa
تُطَالِعَا
ni två - subjunktiv
tuTaali3aa
تُطَالِعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuTaali3aani
يُطَالِعَانِ
de två (m) - nutid
Taala3aa
طَالَعَا
de två (m) - dåtid
yuTaali3aa
يُطَالِعَا
de två (m) - subjunktiv
yuTaali3aa
يُطَالِعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuTaali3aani
تُطَالِعَانِ
de två (f) - nutid
Taala3ataa
طَالَعَتَا
de två (f) - dåtid
tuTaali3aa
تُطَالِعَا
de två (f) - subjunktiv
tuTaali3aa
تُطَالِعَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.