Böjningsformer av verbet 'att vara robust'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'amtunu
أَمتُنُ
jag - nutid
matantu
مَتَنتُ
jag - dåtid
'amtuna
أَمتُنَ
jag - subjunktiv
'amtun
أَمتُن
jag - jussiv
du (m)
tamtunu
تَمتُنُ
du (m) - nutid
matanta
مَتَنتَ
du (m) - dåtid
tamtuna
تَمتُنَ
du (m) - subjunktiv
tamtun
تَمتُن
du (m) - jussiv
du (f)
tamtuniina
تَمتُنِينَ
du (f) - nutid
matanti
مَتَنتِ
du (f) - dåtid
tamtunii
تَمتُنِي
du (f) - subjunktiv
tamtunii
تَمتُنِي
du (f) - jussiv
han
yamtunu
يَمتُنُ
han - nutid
matana
مَتَنَ
han - dåtid
yamtuna
يَمتُنَ
han - subjunktiv
yamtun
يَمتُن
han - jussiv
hon
tamtunu
تَمتُنُ
hon - nutid
matanat
مَتَنَت
hon - dåtid
tamtuna
تَمتُنَ
hon - subjunktiv
tamtun
تَمتُن
hon - jussiv
vi
namtunu
نَمتُنُ
vi - nutid
matannaa
مَتَنَّا
vi - dåtid
namtuna
نَمتُنَ
vi - subjunktiv
namtun
نَمتُن
vi - jussiv
ni (m)
tamtunuuna
تَمتُنُونَ
ni (m) - nutid
matantum
مَتَنتُم
ni (m) - dåtid
tamtunuu
تَمتُنُوا
ni (m) - subjunktiv
tamtunuu
تَمتُنُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tamtunna
تَمتُنَّ
ni (f) - nutid
matantunna
مَتَنتُنَّ
ni (f) - dåtid
tamtunna
تَمتُنَّ
ni (f) - subjunktiv
tamtunna
تَمتُنَّ
ni (f) - jussiv
de (m)
yamtunuuna
يَمتُنُونَ
de (m) - nutid
matanuu
مَتَنُوا
de (m) - dåtid
yamtunuu
يَمتُنُوا
de (m) - subjunktiv
yamtunuu
يَمتُنُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yamtunna
يَمتُنَّ
de (f) - nutid
matanna
مَتَنَّ
de (f) - dåtid
yamtunna
يَمتُنَّ
de (f) - subjunktiv
yamtunna
يَمتُنَّ
de (f) - jussiv
ni två
tamtunaani
تَمتُنَانِ
ni två - nutid
matantumaa
مَتَنتُمَا
ni två - dåtid
tamtunaa
تَمتُنَا
ni två - subjunktiv
tamtunaa
تَمتُنَا
ni två - jussiv
de två (m)
yamtunaani
يَمتُنَانِ
de två (m) - nutid
matanaa
مَتَنَا
de två (m) - dåtid
yamtunaa
يَمتُنَا
de två (m) - subjunktiv
yamtunaa
يَمتُنَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tamtunaani
تَمتُنَانِ
de två (f) - nutid
matanataa
مَتَنَتَا
de två (f) - dåtid
tamtunaa
تَمتُنَا
de två (f) - subjunktiv
tamtunaa
تَمتُنَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'umtun
أُمتُن
du (m) - imperativ
du (f)
'umtunii
أُمتُنِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'umtunaa
أُمتُنَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'umtunuu
أُمتُنُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'umtunna
أُمتُننَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.