Böjningsformer av verbet 'att virvla'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'u3ijju
أُعِجُّ
jag - nutid
'a3ajjtu
أَعَجّتُ
jag - dåtid
'u3jij
أُعجِج
jag - subjunktiv
'u3jij
أُعجِج
jag - jussiv
du (m)
tu3ijju
تُعِجُّ
du (m) - nutid
'a3ajjta
أَعَجّتَ
du (m) - dåtid
tu3jij
تُعجِج
du (m) - subjunktiv
tu3jij
تُعجِج
du (m) - jussiv
du (f)
tu3ijjiina
تُعِجِّينَ
du (f) - nutid
'a3ajjti
أَعَجّتِ
du (f) - dåtid
tu3jijii
تُعجِجِي
du (f) - subjunktiv
tu3jijii
تُعجِجِي
du (f) - jussiv
han
yu3ijju
يُعِجُّ
han - nutid
'a3ajja
أَعَجَّ
han - dåtid
yu3jij
يُعجِج
han - subjunktiv
yu3jij
يُعجِج
han - jussiv
hon
tu3ijju
تُعِجُّ
hon - nutid
'a3ajjat
أَعَجَّت
hon - dåtid
tu3jij
تُعجِج
hon - subjunktiv
tu3jij
تُعجِج
hon - jussiv
vi
nu3ijju
نُعِجُّ
vi - nutid
'a3ajjnaa
أَعَجّنَا
vi - dåtid
nu3jij
نُعجِج
vi - subjunktiv
nu3jij
نُعجِج
vi - jussiv
ni (m)
tu3ijjuuna
تُعِجُّونَ
ni (m) - nutid
'a3ajjtum
أَعَجّتُم
ni (m) - dåtid
tu3jijuu
تُعجِجُوا
ni (m) - subjunktiv
tu3jijuu
تُعجِجُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tu3ijjna
تُعِجّنَ
ni (f) - nutid
'a3ajjtunna
أَعَجّتُنَّ
ni (f) - dåtid
tu3jijna
تُعجِجنَ
ni (f) - subjunktiv
tu3jijna
تُعجِجنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yu3ijjuuna
يُعِجُّونَ
de (m) - nutid
'a3ajjuu
أَعَجُّوا
de (m) - dåtid
yu3jijuu
يُعجِجُوا
de (m) - subjunktiv
yu3jijuu
يُعجِجُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yu3ijjna
يُعِجّنَ
de (f) - nutid
'a3ajjna
أَعَجّنَ
de (f) - dåtid
yu3jijna
يُعجِجنَ
de (f) - subjunktiv
yu3jijna
يُعجِجنَ
de (f) - jussiv
ni två
tu3ijjaani
تُعِجَّانِ
ni två - nutid
'a3ajjtumaa
أَعَجّتُمَا
ni två - dåtid
tu3jijaa
تُعجِجَا
ni två - subjunktiv
tu3jijaa
تُعجِجَا
ni två - jussiv
de två (m)
yu3ijjaani
يُعِجَّانِ
de två (m) - nutid
'a3ajjaa
أَعَجَّا
de två (m) - dåtid
yu3jijaa
يُعجِجَا
de två (m) - subjunktiv
yu3jijaa
يُعجِجَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tu3ijjaani
تُعِجَّانِ
de två (f) - nutid
'a3ajjataa
أَعَجَّتَا
de två (f) - dåtid
tu3jijaa
تُعجِجَا
de två (f) - subjunktiv
tu3jijaa
تُعجِجَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.