Böjningsformer av verbet 'att underhÃ¥lla'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'usalliyu
أُسَلِّيُ
jag - nutid
sallaytu
سَلَّيتُ
jag - dåtid
'usallii
أُسَلِّي
jag - subjunktiv
'usallii
أُسَلِّي
jag - jussiv
du (m)
tusalliyu
تُسَلِّيُ
du (m) - nutid
sallayta
سَلَّيتَ
du (m) - dåtid
tusallii
تُسَلِّي
du (m) - subjunktiv
tusallii
تُسَلِّي
du (m) - jussiv
du (f)
tusalliyiina
تُسَلِّيِينَ
du (f) - nutid
sallayti
سَلَّيتِ
du (f) - dåtid
tusalliyii
تُسَلِّيِي
du (f) - subjunktiv
tusalliyii
تُسَلِّيِي
du (f) - jussiv
han
yusalliyu
يُسَلِّيُ
han - nutid
sallaya
سَلَّيَ
han - dåtid
yusallii
يُسَلِّي
han - subjunktiv
yusallii
يُسَلِّي
han - jussiv
hon
tusalliyu
تُسَلِّيُ
hon - nutid
sallayat
سَلَّيَت
hon - dåtid
tusallii
تُسَلِّي
hon - subjunktiv
tusallii
تُسَلِّي
hon - jussiv
vi
nusalliyu
نُسَلِّيُ
vi - nutid
sallaynaa
سَلَّينَا
vi - dåtid
nusallii
نُسَلِّي
vi - subjunktiv
nusallii
نُسَلِّي
vi - jussiv
ni (m)
tusalliyuuna
تُسَلِّيُونَ
ni (m) - nutid
sallaytum
سَلَّيتُم
ni (m) - dåtid
tusalliyuu
تُسَلِّيُوا
ni (m) - subjunktiv
tusalliyuu
تُسَلِّيُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tusalliina
تُسَلِّينَ
ni (f) - nutid
sallaytunna
سَلَّيتُنَّ
ni (f) - dåtid
tusalliina
تُسَلِّينَ
ni (f) - subjunktiv
tusalliina
تُسَلِّينَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yusalliyuuna
يُسَلِّيُونَ
de (m) - nutid
sallayuu
سَلَّيُوا
de (m) - dåtid
yusalliyuu
يُسَلِّيُوا
de (m) - subjunktiv
yusalliyuu
يُسَلِّيُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yusalliina
يُسَلِّينَ
de (f) - nutid
sallayna
سَلَّينَ
de (f) - dåtid
yusalliina
يُسَلِّينَ
de (f) - subjunktiv
yusalliina
يُسَلِّينَ
de (f) - jussiv
ni två
tusalliyaani
تُسَلِّيَانِ
ni två - nutid
sallaytumaa
سَلَّيتُمَا
ni två - dåtid
tusalliyaa
تُسَلِّيَا
ni två - subjunktiv
tusalliyaa
تُسَلِّيَا
ni två - jussiv
de två (m)
yusalliyaani
يُسَلِّيَانِ
de två (m) - nutid
sallayaa
سَلَّيَا
de två (m) - dåtid
yusalliyaa
يُسَلِّيَا
de två (m) - subjunktiv
yusalliyaa
يُسَلِّيَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tusalliyaani
تُسَلِّيَانِ
de två (f) - nutid
sallayataa
سَلَّيَتَا
de två (f) - dåtid
tusalliyaa
تُسَلِّيَا
de två (f) - subjunktiv
tusalliyaa
تُسَلِّيَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.