Böjningsformer av verbet 'att gränsla'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'afujju
أَفُجُّ
jag - nutid
fajajtu
فَجَجتُ
jag - dåtid
'afujja
أَفُجَّ
jag - subjunktiv
'afujja
أَفُجَّ
jag - jussiv
du (m)
tafujju
تَفُجُّ
du (m) - nutid
fajajta
فَجَجتَ
du (m) - dåtid
tafujja
تَفُجَّ
du (m) - subjunktiv
tafujja
تَفُجَّ
du (m) - jussiv
du (f)
tafujjiina
تَفُجِّينَ
du (f) - nutid
fajajti
فَجَجتِ
du (f) - dåtid
tafujjii
تَفُجِّي
du (f) - subjunktiv
tafujjii
تَفُجِّي
du (f) - jussiv
han
yafujju
يَفُجُّ
han - nutid
fajja
فَجَّ
han - dåtid
yafujja
يَفُجَّ
han - subjunktiv
yafujja
يَفُجَّ
han - jussiv
hon
tafujju
تَفُجُّ
hon - nutid
fajjat
فَجَّت
hon - dåtid
tafujja
تَفُجَّ
hon - subjunktiv
tafujja
تَفُجَّ
hon - jussiv
vi
nafujju
نَفُجُّ
vi - nutid
fajajnaa
فَجَجنَا
vi - dåtid
nafujja
نَفُجَّ
vi - subjunktiv
nafujja
نَفُجَّ
vi - jussiv
ni (m)
tafujjuuna
تَفُجُّونَ
ni (m) - nutid
fajajtum
فَجَجتُم
ni (m) - dåtid
tafujjuu
تَفُجُّوا
ni (m) - subjunktiv
tafujjuu
تَفُجُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tafjujna
تَفجُجنَ
ni (f) - nutid
fajajtunna
فَجَجتُنَّ
ni (f) - dåtid
tafjujna
تَفجُجنَ
ni (f) - subjunktiv
tafjujna
تَفجُجنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yafujjuuna
يَفُجُّونَ
de (m) - nutid
fajjuu
فَجُّوا
de (m) - dåtid
yafujjuu
يَفُجُّوا
de (m) - subjunktiv
yafujjuu
يَفُجُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yafjujna
يَفجُجنَ
de (f) - nutid
fajajna
فَجَجنَ
de (f) - dåtid
yafjujna
يَفجُجنَ
de (f) - subjunktiv
yafjujna
يَفجُجنَ
de (f) - jussiv
ni två
tafujjaani
تَفُجَّانِ
ni två - nutid
fajajtumaa
فَجَجتُمَا
ni två - dåtid
tafujjaa
تَفُجَّا
ni två - subjunktiv
tafujjaa
تَفُجَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yafujjaani
يَفُجَّانِ
de två (m) - nutid
fajajaa
فَجَجَا
de två (m) - dåtid
yafujjaa
يَفُجَّا
de två (m) - subjunktiv
yafujjaa
يَفُجَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tafujjaani
تَفُجَّانِ
de två (f) - nutid
fajajataa
فَجَجَتَا
de två (f) - dåtid
tafujjaa
تَفُجَّا
de två (f) - subjunktiv
tafujjaa
تَفُجَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
fujja
فُجَّ
du (m) - imperativ
du (f)
fujjii
فُجِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
fujjaa
فُجَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
fujjuu
فُجُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ufjujna
أُفجُجنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.