Böjningsformer av verbet 'att urholka'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ujawwifu
أُجَوِّفُ
jag - nutid
jawwaftu
جَوَّفتُ
jag - dåtid
'ujawwif
أُجَوِّف
jag - subjunktiv
'ujawwif
أُجَوِّف
jag - jussiv
du (m)
tujawwifu
تُجَوِّفُ
du (m) - nutid
jawwafta
جَوَّفتَ
du (m) - dåtid
tujawwif
تُجَوِّف
du (m) - subjunktiv
tujawwif
تُجَوِّف
du (m) - jussiv
du (f)
tujawwifiina
تُجَوِّفِينَ
du (f) - nutid
jawwafti
جَوَّفتِ
du (f) - dåtid
tujawwifii
تُجَوِّفِي
du (f) - subjunktiv
tujawwifii
تُجَوِّفِي
du (f) - jussiv
han
yujawwifu
يُجَوِّفُ
han - nutid
jawwafa
جَوَّفَ
han - dåtid
yujawwif
يُجَوِّف
han - subjunktiv
yujawwif
يُجَوِّف
han - jussiv
hon
tujawwifu
تُجَوِّفُ
hon - nutid
jawwafat
جَوَّفَت
hon - dåtid
tujawwif
تُجَوِّف
hon - subjunktiv
tujawwif
تُجَوِّف
hon - jussiv
vi
nujawwifu
نُجَوِّفُ
vi - nutid
jawwafnaa
جَوَّفنَا
vi - dåtid
nujawwif
نُجَوِّف
vi - subjunktiv
nujawwif
نُجَوِّف
vi - jussiv
ni (m)
tujawwifuuna
تُجَوِّفُونَ
ni (m) - nutid
jawwaftum
جَوَّفتُم
ni (m) - dåtid
tujawwifuu
تُجَوِّفُوا
ni (m) - subjunktiv
tujawwifuu
تُجَوِّفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tujawwifna
تُجَوِّفنَ
ni (f) - nutid
jawwaftunna
جَوَّفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tujawwifna
تُجَوِّفنَ
ni (f) - subjunktiv
tujawwifna
تُجَوِّفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yujawwifuuna
يُجَوِّفُونَ
de (m) - nutid
jawwafuu
جَوَّفُوا
de (m) - dåtid
yujawwifuu
يُجَوِّفُوا
de (m) - subjunktiv
yujawwifuu
يُجَوِّفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yujawwifna
يُجَوِّفنَ
de (f) - nutid
jawwafna
جَوَّفنَ
de (f) - dåtid
yujawwifna
يُجَوِّفنَ
de (f) - subjunktiv
yujawwifna
يُجَوِّفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tujawwifaani
تُجَوِّفَانِ
ni två - nutid
jawwaftumaa
جَوَّفتُمَا
ni två - dåtid
tujawwifaa
تُجَوِّفَا
ni två - subjunktiv
tujawwifaa
تُجَوِّفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yujawwifaani
يُجَوِّفَانِ
de två (m) - nutid
jawwafaa
جَوَّفَا
de två (m) - dåtid
yujawwifaa
يُجَوِّفَا
de två (m) - subjunktiv
yujawwifaa
يُجَوِّفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tujawwifaani
تُجَوِّفَانِ
de två (f) - nutid
jawwafataa
جَوَّفَتَا
de två (f) - dåtid
tujawwifaa
تُجَوِّفَا
de två (f) - subjunktiv
tujawwifaa
تُجَوِّفَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.