Böjningsformer av verbet 'att följa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ardafu
أَردَفُ
jag - nutid
radiftu
رَدِفتُ
jag - dåtid
'ardafa
أَردَفَ
jag - subjunktiv
'ardaf
أَردَف
jag - jussiv
du (m)
tardafu
تَردَفُ
du (m) - nutid
radifta
رَدِفتَ
du (m) - dåtid
tardafa
تَردَفَ
du (m) - subjunktiv
tardaf
تَردَف
du (m) - jussiv
du (f)
tardafiina
تَردَفِينَ
du (f) - nutid
radifti
رَدِفتِ
du (f) - dåtid
tardafii
تَردَفِي
du (f) - subjunktiv
tardafii
تَردَفِي
du (f) - jussiv
han
yardafu
يَردَفُ
han - nutid
radifa
رَدِفَ
han - dåtid
yardafa
يَردَفَ
han - subjunktiv
yardaf
يَردَف
han - jussiv
hon
tardafu
تَردَفُ
hon - nutid
radifat
رَدِفَت
hon - dåtid
tardafa
تَردَفَ
hon - subjunktiv
tardaf
تَردَف
hon - jussiv
vi
nardafu
نَردَفُ
vi - nutid
radifnaa
رَدِفنَا
vi - dåtid
nardafa
نَردَفَ
vi - subjunktiv
nardaf
نَردَف
vi - jussiv
ni (m)
tardafuuna
تَردَفُونَ
ni (m) - nutid
radiftum
رَدِفتُم
ni (m) - dåtid
tardafuu
تَردَفُوا
ni (m) - subjunktiv
tardafuu
تَردَفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tardafna
تَردَفنَ
ni (f) - nutid
radiftunna
رَدِفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tardafna
تَردَفنَ
ni (f) - subjunktiv
tardafna
تَردَفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yardafuuna
يَردَفُونَ
de (m) - nutid
radifuu
رَدِفُوا
de (m) - dåtid
yardafuu
يَردَفُوا
de (m) - subjunktiv
yardafuu
يَردَفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yardafna
يَردَفنَ
de (f) - nutid
radifna
رَدِفنَ
de (f) - dåtid
yardafna
يَردَفنَ
de (f) - subjunktiv
yardafna
يَردَفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tardafaani
تَردَفَانِ
ni två - nutid
radiftumaa
رَدِفتُمَا
ni två - dåtid
tardafaa
تَردَفَا
ni två - subjunktiv
tardafaa
تَردَفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yardafaani
يَردَفَانِ
de två (m) - nutid
radifaa
رَدِفَا
de två (m) - dåtid
yardafaa
يَردَفَا
de två (m) - subjunktiv
yardafaa
يَردَفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tardafaani
تَردَفَانِ
de två (f) - nutid
radifataa
رَدِفَتَا
de två (f) - dåtid
tardafaa
تَردَفَا
de två (f) - subjunktiv
tardafaa
تَردَفَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'irdaf
إِردَف
du (m) - imperativ
du (f)
'irdafii
إِردَفِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'irdafaa
إِردَفَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'irdafuu
إِردَفُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'irdafna
إِردَفنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.