Böjningsformer av verbet 'att spänna'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'azummu
أَزُمُّ
jag - nutid
zamamtu
زَمَمتُ
jag - dåtid
'azumma
أَزُمَّ
jag - subjunktiv
'azumma
أَزُمَّ
jag - jussiv
du (m)
tazummu
تَزُمُّ
du (m) - nutid
zamamta
زَمَمتَ
du (m) - dåtid
tazumma
تَزُمَّ
du (m) - subjunktiv
tazumma
تَزُمَّ
du (m) - jussiv
du (f)
tazummiina
تَزُمِّينَ
du (f) - nutid
zamamti
زَمَمتِ
du (f) - dåtid
tazummii
تَزُمِّي
du (f) - subjunktiv
tazummii
تَزُمِّي
du (f) - jussiv
han
yazummu
يَزُمُّ
han - nutid
zamma
زَمَّ
han - dåtid
yazumma
يَزُمَّ
han - subjunktiv
yazumma
يَزُمَّ
han - jussiv
hon
tazummu
تَزُمُّ
hon - nutid
zammat
زَمَّت
hon - dåtid
tazumma
تَزُمَّ
hon - subjunktiv
tazumma
تَزُمَّ
hon - jussiv
vi
nazummu
نَزُمُّ
vi - nutid
zamamnaa
زَمَمنَا
vi - dåtid
nazumma
نَزُمَّ
vi - subjunktiv
nazumma
نَزُمَّ
vi - jussiv
ni (m)
tazummuuna
تَزُمُّونَ
ni (m) - nutid
zamamtum
زَمَمتُم
ni (m) - dåtid
tazummuu
تَزُمُّوا
ni (m) - subjunktiv
tazummuu
تَزُمُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tazmumna
تَزمُمنَ
ni (f) - nutid
zamamtunna
زَمَمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tazmumna
تَزمُمنَ
ni (f) - subjunktiv
tazmumna
تَزمُمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yazummuuna
يَزُمُّونَ
de (m) - nutid
zammuu
زَمُّوا
de (m) - dåtid
yazummuu
يَزُمُّوا
de (m) - subjunktiv
yazummuu
يَزُمُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yazmumna
يَزمُمنَ
de (f) - nutid
zamamna
زَمَمنَ
de (f) - dåtid
yazmumna
يَزمُمنَ
de (f) - subjunktiv
yazmumna
يَزمُمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tazummaani
تَزُمَّانِ
ni två - nutid
zamamtumaa
زَمَمتُمَا
ni två - dåtid
tazummaa
تَزُمَّا
ni två - subjunktiv
tazummaa
تَزُمَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yazummaani
يَزُمَّانِ
de två (m) - nutid
zamamaa
زَمَمَا
de två (m) - dåtid
yazummaa
يَزُمَّا
de två (m) - subjunktiv
yazummaa
يَزُمَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tazummaani
تَزُمَّانِ
de två (f) - nutid
zamamataa
زَمَمَتَا
de två (f) - dåtid
tazummaa
تَزُمَّا
de två (f) - subjunktiv
tazummaa
تَزُمَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
zumma
زُمَّ
du (m) - imperativ
du (f)
zummii
زُمِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
zummaa
زُمَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
zummuu
زُمُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uzmumna
أُزمُمنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.