Böjningsformer av verbet 'att pulverisera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ansifu
أَنسِفُ
jag - nutid
nasaftu
نَسَفتُ
jag - dåtid
'ansifa
أَنسِفَ
jag - subjunktiv
'ansif
أَنسِف
jag - jussiv
du (m)
tansifu
تَنسِفُ
du (m) - nutid
nasafta
نَسَفتَ
du (m) - dåtid
tansifa
تَنسِفَ
du (m) - subjunktiv
tansif
تَنسِف
du (m) - jussiv
du (f)
tansifiina
تَنسِفِينَ
du (f) - nutid
nasafti
نَسَفتِ
du (f) - dåtid
tansifii
تَنسِفِي
du (f) - subjunktiv
tansifii
تَنسِفِي
du (f) - jussiv
han
yansifu
يَنسِفُ
han - nutid
nasafa
نَسَفَ
han - dåtid
yansifa
يَنسِفَ
han - subjunktiv
yansif
يَنسِف
han - jussiv
hon
tansifu
تَنسِفُ
hon - nutid
nasafat
نَسَفَت
hon - dåtid
tansifa
تَنسِفَ
hon - subjunktiv
tansif
تَنسِف
hon - jussiv
vi
nansifu
نَنسِفُ
vi - nutid
nasafnaa
نَسَفنَا
vi - dåtid
nansifa
نَنسِفَ
vi - subjunktiv
nansif
نَنسِف
vi - jussiv
ni (m)
tansifuuna
تَنسِفُونَ
ni (m) - nutid
nasaftum
نَسَفتُم
ni (m) - dåtid
tansifuu
تَنسِفُوا
ni (m) - subjunktiv
tansifuu
تَنسِفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tansifna
تَنسِفنَ
ni (f) - nutid
nasaftunna
نَسَفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tansifna
تَنسِفنَ
ni (f) - subjunktiv
tansifna
تَنسِفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yansifuuna
يَنسِفُونَ
de (m) - nutid
nasafuu
نَسَفُوا
de (m) - dåtid
yansifuu
يَنسِفُوا
de (m) - subjunktiv
yansifuu
يَنسِفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yansifna
يَنسِفنَ
de (f) - nutid
nasafna
نَسَفنَ
de (f) - dåtid
yansifna
يَنسِفنَ
de (f) - subjunktiv
yansifna
يَنسِفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tansifaani
تَنسِفَانِ
ni två - nutid
nasaftumaa
نَسَفتُمَا
ni två - dåtid
tansifaa
تَنسِفَا
ni två - subjunktiv
tansifaa
تَنسِفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yansifaani
يَنسِفَانِ
de två (m) - nutid
nasafaa
نَسَفَا
de två (m) - dåtid
yansifaa
يَنسِفَا
de två (m) - subjunktiv
yansifaa
يَنسِفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tansifaani
تَنسِفَانِ
de två (f) - nutid
nasafataa
نَسَفَتَا
de två (f) - dåtid
tansifaa
تَنسِفَا
de två (f) - subjunktiv
tansifaa
تَنسِفَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'insif
إِنسِف
du (m) - imperativ
du (f)
'insifii
إِنسِفِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'insifaa
إِنسِفَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'insifuu
إِنسِفُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'insifna
إِنسِفنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.