Böjningsformer av verbet 'att blöda'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ar3afu
أَرعَفُ
jag - nutid
ra3iftu
رَعِفتُ
jag - dåtid
'ar3afa
أَرعَفَ
jag - subjunktiv
'ar3af
أَرعَف
jag - jussiv
du (m)
tar3afu
تَرعَفُ
du (m) - nutid
ra3ifta
رَعِفتَ
du (m) - dåtid
tar3afa
تَرعَفَ
du (m) - subjunktiv
tar3af
تَرعَف
du (m) - jussiv
du (f)
tar3afiina
تَرعَفِينَ
du (f) - nutid
ra3ifti
رَعِفتِ
du (f) - dåtid
tar3afii
تَرعَفِي
du (f) - subjunktiv
tar3afii
تَرعَفِي
du (f) - jussiv
han
yar3afu
يَرعَفُ
han - nutid
ra3ifa
رَعِفَ
han - dåtid
yar3afa
يَرعَفَ
han - subjunktiv
yar3af
يَرعَف
han - jussiv
hon
tar3afu
تَرعَفُ
hon - nutid
ra3ifat
رَعِفَت
hon - dåtid
tar3afa
تَرعَفَ
hon - subjunktiv
tar3af
تَرعَف
hon - jussiv
vi
nar3afu
نَرعَفُ
vi - nutid
ra3ifnaa
رَعِفنَا
vi - dåtid
nar3afa
نَرعَفَ
vi - subjunktiv
nar3af
نَرعَف
vi - jussiv
ni (m)
tar3afuuna
تَرعَفُونَ
ni (m) - nutid
ra3iftum
رَعِفتُم
ni (m) - dåtid
tar3afuu
تَرعَفُوا
ni (m) - subjunktiv
tar3afuu
تَرعَفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tar3afna
تَرعَفنَ
ni (f) - nutid
ra3iftunna
رَعِفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tar3afna
تَرعَفنَ
ni (f) - subjunktiv
tar3afna
تَرعَفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yar3afuuna
يَرعَفُونَ
de (m) - nutid
ra3ifuu
رَعِفُوا
de (m) - dåtid
yar3afuu
يَرعَفُوا
de (m) - subjunktiv
yar3afuu
يَرعَفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yar3afna
يَرعَفنَ
de (f) - nutid
ra3ifna
رَعِفنَ
de (f) - dåtid
yar3afna
يَرعَفنَ
de (f) - subjunktiv
yar3afna
يَرعَفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tar3afaani
تَرعَفَانِ
ni två - nutid
ra3iftumaa
رَعِفتُمَا
ni två - dåtid
tar3afaa
تَرعَفَا
ni två - subjunktiv
tar3afaa
تَرعَفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yar3afaani
يَرعَفَانِ
de två (m) - nutid
ra3ifaa
رَعِفَا
de två (m) - dåtid
yar3afaa
يَرعَفَا
de två (m) - subjunktiv
yar3afaa
يَرعَفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tar3afaani
تَرعَفَانِ
de två (f) - nutid
ra3ifataa
رَعِفَتَا
de två (f) - dåtid
tar3afaa
تَرعَفَا
de två (f) - subjunktiv
tar3afaa
تَرعَفَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ir3af
إِرعَف
du (m) - imperativ
du (f)
'ir3afii
إِرعَفِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ir3afaa
إِرعَفَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ir3afuu
إِرعَفُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ir3afna
إِرعَفنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.