Böjningsformer av verbet 'att förfalla, reparera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'arimmu
أَرِمُّ
jag - nutid
ramamtu
رَمَمتُ
jag - dåtid
'arimma
أَرِمَّ
jag - subjunktiv
'arimma
أَرِمَّ
jag - jussiv
du (m)
tarimmu
تَرِمُّ
du (m) - nutid
ramamta
رَمَمتَ
du (m) - dåtid
tarimma
تَرِمَّ
du (m) - subjunktiv
tarimma
تَرِمَّ
du (m) - jussiv
du (f)
tarimmiina
تَرِمِّينَ
du (f) - nutid
ramamti
رَمَمتِ
du (f) - dåtid
tarimmii
تَرِمِّي
du (f) - subjunktiv
tarimmii
تَرِمِّي
du (f) - jussiv
han
yarimmu
يَرِمُّ
han - nutid
ramma
رَمَّ
han - dåtid
yarimma
يَرِمَّ
han - subjunktiv
yarimma
يَرِمَّ
han - jussiv
hon
tarimmu
تَرِمُّ
hon - nutid
rammat
رَمَّت
hon - dåtid
tarimma
تَرِمَّ
hon - subjunktiv
tarimma
تَرِمَّ
hon - jussiv
vi
narimmu
نَرِمُّ
vi - nutid
ramamnaa
رَمَمنَا
vi - dåtid
narimma
نَرِمَّ
vi - subjunktiv
narimma
نَرِمَّ
vi - jussiv
ni (m)
tarimmuuna
تَرِمُّونَ
ni (m) - nutid
ramamtum
رَمَمتُم
ni (m) - dåtid
tarimmuu
تَرِمُّوا
ni (m) - subjunktiv
tarimmuu
تَرِمُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tarmimna
تَرمِمنَ
ni (f) - nutid
ramamtunna
رَمَمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tarmimna
تَرمِمنَ
ni (f) - subjunktiv
tarmimna
تَرمِمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yarimmuuna
يَرِمُّونَ
de (m) - nutid
rammuu
رَمُّوا
de (m) - dåtid
yarimmuu
يَرِمُّوا
de (m) - subjunktiv
yarimmuu
يَرِمُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yarmimna
يَرمِمنَ
de (f) - nutid
ramamna
رَمَمنَ
de (f) - dåtid
yarmimna
يَرمِمنَ
de (f) - subjunktiv
yarmimna
يَرمِمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tarimmaani
تَرِمَّانِ
ni två - nutid
ramamtumaa
رَمَمتُمَا
ni två - dåtid
tarimmaa
تَرِمَّا
ni två - subjunktiv
tarimmaa
تَرِمَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yarimmaani
يَرِمَّانِ
de två (m) - nutid
ramamaa
رَمَمَا
de två (m) - dåtid
yarimmaa
يَرِمَّا
de två (m) - subjunktiv
yarimmaa
يَرِمَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tarimmaani
تَرِمَّانِ
de två (f) - nutid
ramamataa
رَمَمَتَا
de två (f) - dåtid
tarimmaa
تَرِمَّا
de två (f) - subjunktiv
tarimmaa
تَرِمَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
rumma
رُمَّ
du (m) - imperativ
du (f)
rummii
رُمِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
rummaa
رُمَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
rummuu
رُمُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'urmumna
أُرمُمنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.