Böjningsformer av verbet 'att vara nödvändig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anbaghii
أَنبَغِي
jag - nutid
'inbaghaytu
إِنبَغَيتُ
jag - dåtid
'anbaghii
أَنبَغِي
jag - subjunktiv
'anbaghii
أَنبَغِي
jag - jussiv
du (m)
tanbaghii
تَنبَغِي
du (m) - nutid
'inbaghayta
إِنبَغَيتَ
du (m) - dåtid
tanbaghii
تَنبَغِي
du (m) - subjunktiv
tanbaghii
تَنبَغِي
du (m) - jussiv
du (f)
tanbaghiina
تَنبَغِينَ
du (f) - nutid
'inbaghayti
إِنبَغَيتِ
du (f) - dåtid
tanbaghiyii
تَنبَغِيِي
du (f) - subjunktiv
tanbaghiyii
تَنبَغِيِي
du (f) - jussiv
han
yanbaghii
يَنبَغِي
han - nutid
'inbaghaa
إِنبَغَى
han - dåtid
yanbaghii
يَنبَغِي
han - subjunktiv
yanbaghii
يَنبَغِي
han - jussiv
hon
tanbaghii
تَنبَغِي
hon - nutid
'inbaghat
إِنبَغَت
hon - dåtid
tanbaghii
تَنبَغِي
hon - subjunktiv
tanbaghii
تَنبَغِي
hon - jussiv
vi
nanbaghii
نَنبَغِي
vi - nutid
'inbaghaynaa
إِنبَغَينَا
vi - dåtid
nanbaghii
نَنبَغِي
vi - subjunktiv
nanbaghii
نَنبَغِي
vi - jussiv
ni (m)
tanbaghuuna
تَنبَغُونَ
ni (m) - nutid
'inbaghaytum
إِنبَغَيتُم
ni (m) - dåtid
tanbaghiyuu
تَنبَغِيُوا
ni (m) - subjunktiv
tanbaghiyuu
تَنبَغِيُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanbaghiina
تَنبَغِينَ
ni (f) - nutid
'inbaghaytunna
إِنبَغَيتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanbaghiina
تَنبَغِينَ
ni (f) - subjunktiv
tanbaghiina
تَنبَغِينَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanbaghii
يَنبَغِي
de (m) - nutid
'inbaghuu
إِنبَغُوا
de (m) - dåtid
yanbaghiyuu
يَنبَغِيُوا
de (m) - subjunktiv
yanbaghiyuu
يَنبَغِيُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanbaghii
يَنبَغِي
de (f) - nutid
'inbaghayna
إِنبَغَينَ
de (f) - dåtid
yanbaghiina
يَنبَغِينَ
de (f) - subjunktiv
yanbaghiina
يَنبَغِينَ
de (f) - jussiv
ni två
tanbaghiyaani
تَنبَغِيَانِ
ni två - nutid
'inbaghaytumaa
إِنبَغَيتُمَا
ni två - dåtid
tanbaghiyaa
تَنبَغِيَا
ni två - subjunktiv
tanbaghiyaa
تَنبَغِيَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanbaghiyaani
يَنبَغِيَانِ
de två (m) - nutid
'inbaghayaa
إِنبَغَيَا
de två (m) - dåtid
yanbaghiyaa
يَنبَغِيَا
de två (m) - subjunktiv
yanbaghiyaa
يَنبَغِيَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanbaghiyaani
تَنبَغِيَانِ
de två (f) - nutid
'inbaghataa
إِنبَغَتَا
de två (f) - dåtid
tanbaghiyaa
تَنبَغِيَا
de två (f) - subjunktiv
tanbaghiyaa
تَنبَغِيَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.