Böjningsformer av verbet 'att vilja ha, Ã¥trÃ¥'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'abghiyu
أَبغِيُ
jag - nutid
baghaytu
بَغَيتُ
jag - dåtid
'abghiya
أَبغِيَ
jag - subjunktiv
'abghii
أَبغِي
jag - jussiv
du (m)
tabghiyu
تَبغِيُ
du (m) - nutid
baghayta
بَغَيتَ
du (m) - dåtid
tabghiya
تَبغِيَ
du (m) - subjunktiv
tabghii
تَبغِي
du (m) - jussiv
du (f)
tabghiyiina
تَبغِيِينَ
du (f) - nutid
baghayti
بَغَيتِ
du (f) - dåtid
tabghiyii
تَبغِيِي
du (f) - subjunktiv
tabghiyii
تَبغِيِي
du (f) - jussiv
han
yabghiyu
يَبغِيُ
han - nutid
baghaya
بَغَيَ
han - dåtid
yabghiya
يَبغِيَ
han - subjunktiv
yabghii
يَبغِي
han - jussiv
hon
tabghiyu
تَبغِيُ
hon - nutid
baghayat
بَغَيَت
hon - dåtid
tabghiya
تَبغِيَ
hon - subjunktiv
tabghii
تَبغِي
hon - jussiv
vi
nabghiyu
نَبغِيُ
vi - nutid
baghaynaa
بَغَينَا
vi - dåtid
nabghiya
نَبغِيَ
vi - subjunktiv
nabghii
نَبغِي
vi - jussiv
ni (m)
tabghiyuuna
تَبغِيُونَ
ni (m) - nutid
baghaytum
بَغَيتُم
ni (m) - dåtid
tabghiyuu
تَبغِيُوا
ni (m) - subjunktiv
tabghiyuu
تَبغِيُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tabghiina
تَبغِينَ
ni (f) - nutid
baghaytunna
بَغَيتُنَّ
ni (f) - dåtid
tabghiina
تَبغِينَ
ni (f) - subjunktiv
tabghiina
تَبغِينَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yabghiyuuna
يَبغِيُونَ
de (m) - nutid
baghayuu
بَغَيُوا
de (m) - dåtid
yabghiyuu
يَبغِيُوا
de (m) - subjunktiv
yabghiyuu
يَبغِيُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yabghiina
يَبغِينَ
de (f) - nutid
baghayna
بَغَينَ
de (f) - dåtid
yabghiina
يَبغِينَ
de (f) - subjunktiv
yabghiina
يَبغِينَ
de (f) - jussiv
ni två
tabghiyaani
تَبغِيَانِ
ni två - nutid
baghaytumaa
بَغَيتُمَا
ni två - dåtid
tabghiyaa
تَبغِيَا
ni två - subjunktiv
tabghiyaa
تَبغِيَا
ni två - jussiv
de två (m)
yabghiyaani
يَبغِيَانِ
de två (m) - nutid
baghayaa
بَغَيَا
de två (m) - dåtid
yabghiyaa
يَبغِيَا
de två (m) - subjunktiv
yabghiyaa
يَبغِيَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tabghiyaani
تَبغِيَانِ
de två (f) - nutid
baghayataa
بَغَيَتَا
de två (f) - dåtid
tabghiyaa
تَبغِيَا
de två (f) - subjunktiv
tabghiyaa
تَبغِيَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ibghii
إِبغِي
du (m) - imperativ
du (f)
'ibghiiii
إِبغِيِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ibghiiaa
إِبغِيَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ibghiiuu
إِبغِيُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ibghiina
إِبغِينَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.