Böjningsformer av verbet 'att förstöra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uqawwiDu
أُقَوِّضُ
jag - nutid
qawwaDtu
قَوَّضتُ
jag - dåtid
'uqawwiD
أُقَوِّض
jag - subjunktiv
'uqawwiD
أُقَوِّض
jag - jussiv
du (m)
tuqawwiDu
تُقَوِّضُ
du (m) - nutid
qawwaDta
قَوَّضتَ
du (m) - dåtid
tuqawwiD
تُقَوِّض
du (m) - subjunktiv
tuqawwiD
تُقَوِّض
du (m) - jussiv
du (f)
tuqawwiDiina
تُقَوِّضِينَ
du (f) - nutid
qawwaDti
قَوَّضتِ
du (f) - dåtid
tuqawwiDii
تُقَوِّضِي
du (f) - subjunktiv
tuqawwiDii
تُقَوِّضِي
du (f) - jussiv
han
yuqawwiDu
يُقَوِّضُ
han - nutid
qawwaDa
قَوَّضَ
han - dåtid
yuqawwiD
يُقَوِّض
han - subjunktiv
yuqawwiD
يُقَوِّض
han - jussiv
hon
tuqawwiDu
تُقَوِّضُ
hon - nutid
qawwaDat
قَوَّضَت
hon - dåtid
tuqawwiD
تُقَوِّض
hon - subjunktiv
tuqawwiD
تُقَوِّض
hon - jussiv
vi
nuqawwiDu
نُقَوِّضُ
vi - nutid
qawwaDnaa
قَوَّضنَا
vi - dåtid
nuqawwiD
نُقَوِّض
vi - subjunktiv
nuqawwiD
نُقَوِّض
vi - jussiv
ni (m)
tuqawwiDuuna
تُقَوِّضُونَ
ni (m) - nutid
qawwaDtum
قَوَّضتُم
ni (m) - dåtid
tuqawwiDuu
تُقَوِّضُوا
ni (m) - subjunktiv
tuqawwiDuu
تُقَوِّضُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuqawwiDna
تُقَوِّضنَ
ni (f) - nutid
qawwaDtunna
قَوَّضتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuqawwiDna
تُقَوِّضنَ
ni (f) - subjunktiv
tuqawwiDna
تُقَوِّضنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuqawwiDuuna
يُقَوِّضُونَ
de (m) - nutid
qawwaDuu
قَوَّضُوا
de (m) - dåtid
yuqawwiDuu
يُقَوِّضُوا
de (m) - subjunktiv
yuqawwiDuu
يُقَوِّضُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuqawwiDna
يُقَوِّضنَ
de (f) - nutid
qawwaDna
قَوَّضنَ
de (f) - dåtid
yuqawwiDna
يُقَوِّضنَ
de (f) - subjunktiv
yuqawwiDna
يُقَوِّضنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuqawwiDaani
تُقَوِّضَانِ
ni två - nutid
qawwaDtumaa
قَوَّضتُمَا
ni två - dåtid
tuqawwiDaa
تُقَوِّضَا
ni två - subjunktiv
tuqawwiDaa
تُقَوِّضَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuqawwiDaani
يُقَوِّضَانِ
de två (m) - nutid
qawwaDaa
قَوَّضَا
de två (m) - dåtid
yuqawwiDaa
يُقَوِّضَا
de två (m) - subjunktiv
yuqawwiDaa
يُقَوِّضَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuqawwiDaani
تُقَوِّضَانِ
de två (f) - nutid
qawwaDataa
قَوَّضَتَا
de två (f) - dåtid
tuqawwiDaa
تُقَوِّضَا
de två (f) - subjunktiv
tuqawwiDaa
تُقَوِّضَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.