Böjningsformer av verbet 'att prassla, susa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aHiffu
أَحِفُّ
jag - nutid
Hafaftu
حَفَفتُ
jag - dåtid
'aHiffa
أَحِفَّ
jag - subjunktiv
'aHiffa
أَحِفَّ
jag - jussiv
du (m)
taHiffu
تَحِفُّ
du (m) - nutid
Hafafta
حَفَفتَ
du (m) - dåtid
taHiffa
تَحِفَّ
du (m) - subjunktiv
taHiffa
تَحِفَّ
du (m) - jussiv
du (f)
taHiffiina
تَحِفِّينَ
du (f) - nutid
Hafafti
حَفَفتِ
du (f) - dåtid
taHiffii
تَحِفِّي
du (f) - subjunktiv
taHiffii
تَحِفِّي
du (f) - jussiv
han
yaHiffu
يَحِفُّ
han - nutid
Haffa
حَفَّ
han - dåtid
yaHiffa
يَحِفَّ
han - subjunktiv
yaHiffa
يَحِفَّ
han - jussiv
hon
taHiffu
تَحِفُّ
hon - nutid
Haffat
حَفَّت
hon - dåtid
taHiffa
تَحِفَّ
hon - subjunktiv
taHiffa
تَحِفَّ
hon - jussiv
vi
naHiffu
نَحِفُّ
vi - nutid
Hafafnaa
حَفَفنَا
vi - dåtid
naHiffa
نَحِفَّ
vi - subjunktiv
naHiffa
نَحِفَّ
vi - jussiv
ni (m)
taHiffuuna
تَحِفُّونَ
ni (m) - nutid
Hafaftum
حَفَفتُم
ni (m) - dåtid
taHiffuu
تَحِفُّوا
ni (m) - subjunktiv
taHiffuu
تَحِفُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taHfifna
تَحفِفنَ
ni (f) - nutid
Hafaftunna
حَفَفتُنَّ
ni (f) - dåtid
taHfifna
تَحفِفنَ
ni (f) - subjunktiv
taHfifna
تَحفِفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaHiffuuna
يَحِفُّونَ
de (m) - nutid
Haffuu
حَفُّوا
de (m) - dåtid
yaHiffuu
يَحِفُّوا
de (m) - subjunktiv
yaHiffuu
يَحِفُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaHfifna
يَحفِفنَ
de (f) - nutid
Hafafna
حَفَفنَ
de (f) - dåtid
yaHfifna
يَحفِفنَ
de (f) - subjunktiv
yaHfifna
يَحفِفنَ
de (f) - jussiv
ni två
taHiffaani
تَحِفَّانِ
ni två - nutid
Hafaftumaa
حَفَفتُمَا
ni två - dåtid
taHiffaa
تَحِفَّا
ni två - subjunktiv
taHiffaa
تَحِفَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yaHiffaani
يَحِفَّانِ
de två (m) - nutid
Hafafaa
حَفَفَا
de två (m) - dåtid
yaHiffaa
يَحِفَّا
de två (m) - subjunktiv
yaHiffaa
يَحِفَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taHiffaani
تَحِفَّانِ
de två (f) - nutid
Hafafataa
حَفَفَتَا
de två (f) - dåtid
taHiffaa
تَحِفَّا
de två (f) - subjunktiv
taHiffaa
تَحِفَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
Huffa
حُفَّ
du (m) - imperativ
du (f)
Huffii
حُفِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
Huffaa
حُفَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
Huffuu
حُفُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uHfufna
أُحفُفنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.