Böjningsformer av verbet 'att överge'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uqfiru
أُقفِرُ
jag - nutid
'aqfartu
أَقفَرتُ
jag - dåtid
'uqfir
أُقفِر
jag - subjunktiv
'uqfir
أُقفِر
jag - jussiv
du (m)
tuqfiru
تُقفِرُ
du (m) - nutid
'aqfarta
أَقفَرتَ
du (m) - dåtid
tuqfir
تُقفِر
du (m) - subjunktiv
tuqfir
تُقفِر
du (m) - jussiv
du (f)
tuqfiriina
تُقفِرِينَ
du (f) - nutid
'aqfarti
أَقفَرتِ
du (f) - dåtid
tuqfirii
تُقفِرِي
du (f) - subjunktiv
tuqfirii
تُقفِرِي
du (f) - jussiv
han
yuqfiru
يُقفِرُ
han - nutid
'aqfara
أَقفَرَ
han - dåtid
yuqfir
يُقفِر
han - subjunktiv
yuqfir
يُقفِر
han - jussiv
hon
tuqfiru
تُقفِرُ
hon - nutid
'aqfarat
أَقفَرَت
hon - dåtid
tuqfir
تُقفِر
hon - subjunktiv
tuqfir
تُقفِر
hon - jussiv
vi
nuqfiru
نُقفِرُ
vi - nutid
'aqfarnaa
أَقفَرنَا
vi - dåtid
nuqfir
نُقفِر
vi - subjunktiv
nuqfir
نُقفِر
vi - jussiv
ni (m)
tuqfiruuna
تُقفِرُونَ
ni (m) - nutid
'aqfartum
أَقفَرتُم
ni (m) - dåtid
tuqfiruu
تُقفِرُوا
ni (m) - subjunktiv
tuqfiruu
تُقفِرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuqfirna
تُقفِرنَ
ni (f) - nutid
'aqfartunna
أَقفَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuqfirna
تُقفِرنَ
ni (f) - subjunktiv
tuqfirna
تُقفِرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuqfiruuna
يُقفِرُونَ
de (m) - nutid
'aqfaruu
أَقفَرُوا
de (m) - dåtid
yuqfiruu
يُقفِرُوا
de (m) - subjunktiv
yuqfiruu
يُقفِرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuqfirna
يُقفِرنَ
de (f) - nutid
'aqfarna
أَقفَرنَ
de (f) - dåtid
yuqfirna
يُقفِرنَ
de (f) - subjunktiv
yuqfirna
يُقفِرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuqfiraani
تُقفِرَانِ
ni två - nutid
'aqfartumaa
أَقفَرتُمَا
ni två - dåtid
tuqfiraa
تُقفِرَا
ni två - subjunktiv
tuqfiraa
تُقفِرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuqfiraani
يُقفِرَانِ
de två (m) - nutid
'aqfaraa
أَقفَرَا
de två (m) - dåtid
yuqfiraa
يُقفِرَا
de två (m) - subjunktiv
yuqfiraa
يُقفِرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuqfiraani
تُقفِرَانِ
de två (f) - nutid
'aqfarataa
أَقفَرَتَا
de två (f) - dåtid
tuqfiraa
تُقفِرَا
de två (f) - subjunktiv
tuqfiraa
تُقفِرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.