Böjningsformer av verbet 'att avvika'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ashidhdhu
أَشِذُّ
jag - nutid
shadhadhtu
شَذَذتُ
jag - dåtid
'ashidhdha
أَشِذَّ
jag - subjunktiv
'ashidhdha
أَشِذَّ
jag - jussiv
du (m)
tashidhdhu
تَشِذُّ
du (m) - nutid
shadhadhta
شَذَذتَ
du (m) - dåtid
tashidhdha
تَشِذَّ
du (m) - subjunktiv
tashidhdha
تَشِذَّ
du (m) - jussiv
du (f)
tashidhdhiina
تَشِذِّينَ
du (f) - nutid
shadhadhti
شَذَذتِ
du (f) - dåtid
tashidhdhii
تَشِذِّي
du (f) - subjunktiv
tashidhdhii
تَشِذِّي
du (f) - jussiv
han
yashidhdhu
يَشِذُّ
han - nutid
shadhdha
شَذَّ
han - dåtid
yashidhdha
يَشِذَّ
han - subjunktiv
yashidhdha
يَشِذَّ
han - jussiv
hon
tashidhdhu
تَشِذُّ
hon - nutid
shadhdhat
شَذَّت
hon - dåtid
tashidhdha
تَشِذَّ
hon - subjunktiv
tashidhdha
تَشِذَّ
hon - jussiv
vi
nashidhdhu
نَشِذُّ
vi - nutid
shadhadhnaa
شَذَذنَا
vi - dåtid
nashidhdha
نَشِذَّ
vi - subjunktiv
nashidhdha
نَشِذَّ
vi - jussiv
ni (m)
tashidhdhuuna
تَشِذُّونَ
ni (m) - nutid
shadhadhtum
شَذَذتُم
ni (m) - dåtid
tashidhdhuu
تَشِذُّوا
ni (m) - subjunktiv
tashidhdhuu
تَشِذُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tashdhidhna
تَشذِذنَ
ni (f) - nutid
shadhadhtunna
شَذَذتُنَّ
ni (f) - dåtid
tashdhidhna
تَشذِذنَ
ni (f) - subjunktiv
tashdhidhna
تَشذِذنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yashidhdhuuna
يَشِذُّونَ
de (m) - nutid
shadhdhuu
شَذُّوا
de (m) - dåtid
yashidhdhuu
يَشِذُّوا
de (m) - subjunktiv
yashidhdhuu
يَشِذُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yashdhidhna
يَشذِذنَ
de (f) - nutid
shadhadhna
شَذَذنَ
de (f) - dåtid
yashdhidhna
يَشذِذنَ
de (f) - subjunktiv
yashdhidhna
يَشذِذنَ
de (f) - jussiv
ni två
tashidhdhaani
تَشِذَّانِ
ni två - nutid
shadhadhtumaa
شَذَذتُمَا
ni två - dåtid
tashidhdhaa
تَشِذَّا
ni två - subjunktiv
tashidhdhaa
تَشِذَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yashidhdhaani
يَشِذَّانِ
de två (m) - nutid
shadhadhaa
شَذَذَا
de två (m) - dåtid
yashidhdhaa
يَشِذَّا
de två (m) - subjunktiv
yashidhdhaa
يَشِذَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tashidhdhaani
تَشِذَّانِ
de två (f) - nutid
shadhadhataa
شَذَذَتَا
de två (f) - dåtid
tashidhdhaa
تَشِذَّا
de två (f) - subjunktiv
tashidhdhaa
تَشِذَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
shudhdha
شُذَّ
du (m) - imperativ
du (f)
shudhdhii
شُذِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
shudhdhaa
شُذَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
shudhdhuu
شُذُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ushdhudhna
أُشذُذنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.