Böjningsformer av verbet 'att göra olycklig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ut3isu
أُتعِسُ
jag - nutid
'at3astu
أَتعَستُ
jag - dåtid
'ut3is
أُتعِس
jag - subjunktiv
'ut3is
أُتعِس
jag - jussiv
du (m)
tut3isu
تُتعِسُ
du (m) - nutid
'at3asta
أَتعَستَ
du (m) - dåtid
tut3is
تُتعِس
du (m) - subjunktiv
tut3is
تُتعِس
du (m) - jussiv
du (f)
tut3isiina
تُتعِسِينَ
du (f) - nutid
'at3asti
أَتعَستِ
du (f) - dåtid
tut3isii
تُتعِسِي
du (f) - subjunktiv
tut3isii
تُتعِسِي
du (f) - jussiv
han
yut3isu
يُتعِسُ
han - nutid
'at3asa
أَتعَسَ
han - dåtid
yut3is
يُتعِس
han - subjunktiv
yut3is
يُتعِس
han - jussiv
hon
tut3isu
تُتعِسُ
hon - nutid
'at3asat
أَتعَسَت
hon - dåtid
tut3is
تُتعِس
hon - subjunktiv
tut3is
تُتعِس
hon - jussiv
vi
nut3isu
نُتعِسُ
vi - nutid
'at3asnaa
أَتعَسنَا
vi - dåtid
nut3is
نُتعِس
vi - subjunktiv
nut3is
نُتعِس
vi - jussiv
ni (m)
tut3isuuna
تُتعِسُونَ
ni (m) - nutid
'at3astum
أَتعَستُم
ni (m) - dåtid
tut3isuu
تُتعِسُوا
ni (m) - subjunktiv
tut3isuu
تُتعِسُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tut3isna
تُتعِسنَ
ni (f) - nutid
'at3astunna
أَتعَستُنَّ
ni (f) - dåtid
tut3isna
تُتعِسنَ
ni (f) - subjunktiv
tut3isna
تُتعِسنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yut3isuuna
يُتعِسُونَ
de (m) - nutid
'at3asuu
أَتعَسُوا
de (m) - dåtid
yut3isuu
يُتعِسُوا
de (m) - subjunktiv
yut3isuu
يُتعِسُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yut3isna
يُتعِسنَ
de (f) - nutid
'at3asna
أَتعَسنَ
de (f) - dåtid
yut3isna
يُتعِسنَ
de (f) - subjunktiv
yut3isna
يُتعِسنَ
de (f) - jussiv
ni två
tut3isaani
تُتعِسَانِ
ni två - nutid
'at3astumaa
أَتعَستُمَا
ni två - dåtid
tut3isaa
تُتعِسَا
ni två - subjunktiv
tut3isaa
تُتعِسَا
ni två - jussiv
de två (m)
yut3isaani
يُتعِسَانِ
de två (m) - nutid
'at3asaa
أَتعَسَا
de två (m) - dåtid
yut3isaa
يُتعِسَا
de två (m) - subjunktiv
yut3isaa
يُتعِسَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tut3isaani
تُتعِسَانِ
de två (f) - nutid
'at3asataa
أَتعَسَتَا
de två (f) - dåtid
tut3isaa
تُتعِسَا
de två (f) - subjunktiv
tut3isaa
تُتعِسَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.