Böjningsformer av verbet 'att revoltera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'athuuru
أَثُورُ
jag - nutid
thurtu
ثُرتُ
jag - dåtid
'athura
أَثُرَ
jag - subjunktiv
'athur
أَثُر
jag - jussiv
du (m)
tathuuru
تَثُورُ
du (m) - nutid
thurta
ثُرتَ
du (m) - dåtid
tathura
تَثُرَ
du (m) - subjunktiv
tathur
تَثُر
du (m) - jussiv
du (f)
tathuuriina
تَثُورِينَ
du (f) - nutid
thurti
ثُرتِ
du (f) - dåtid
tathuurii
تَثُورِي
du (f) - subjunktiv
tathuurii
تَثُورِي
du (f) - jussiv
han
yathuuru
يَثُورُ
han - nutid
thaara
ثَارَ
han - dåtid
yathura
يَثُرَ
han - subjunktiv
yathur
يَثُر
han - jussiv
hon
tathuuru
تَثُورُ
hon - nutid
thaarat
ثَارَت
hon - dåtid
tathura
تَثُرَ
hon - subjunktiv
tathur
تَثُر
hon - jussiv
vi
nathuuru
نَثُورُ
vi - nutid
thurnaa
ثُرنَا
vi - dåtid
nathura
نَثُرَ
vi - subjunktiv
nathur
نَثُر
vi - jussiv
ni (m)
tathuuruuna
تَثُورُونَ
ni (m) - nutid
thurtum
ثُرتُم
ni (m) - dåtid
tathuuruu
تَثُورُوا
ni (m) - subjunktiv
tathuuruu
تَثُورُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tathurna
تَثُرنَ
ni (f) - nutid
thurtunna
ثُرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tathurna
تَثُرنَ
ni (f) - subjunktiv
tathurna
تَثُرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yathuuruuna
يَثُورُونَ
de (m) - nutid
thaaruu
ثَارُوا
de (m) - dåtid
yathuuruu
يَثُورُوا
de (m) - subjunktiv
yathuuruu
يَثُورُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yathurna
يَثُرنَ
de (f) - nutid
thurna
ثُرنَ
de (f) - dåtid
yathurna
يَثُرنَ
de (f) - subjunktiv
yathurna
يَثُرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tathuuraani
تَثُورَانِ
ni två - nutid
thurtumaa
ثُرتُمَا
ni två - dåtid
tathuraa
تَثُرَا
ni två - subjunktiv
tathuraa
تَثُرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yathuuraani
يَثُورَانِ
de två (m) - nutid
thuraa
ثُرَا
de två (m) - dåtid
yathuraa
يَثُرَا
de två (m) - subjunktiv
yathuraa
يَثُرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tathuuraani
تَثُورَانِ
de två (f) - nutid
thurataa
ثُرَتَا
de två (f) - dåtid
tathuraa
تَثُرَا
de två (f) - subjunktiv
tathuraa
تَثُرَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
thur
ثُر
du (m) - imperativ
du (f)
thuurii
ثُورِي
du (f) - imperativ
du (dual)
thuuraa
ثُورَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
thuuruu
ثُورُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
thurna
ثُرنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.