Böjningsformer av verbet 'att vara puckelryggig, vara trevlig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aHdabu
أَحدَبُ
jag - nutid
Hadibtu
حَدِبتُ
jag - dåtid
'aHdaba
أَحدَبَ
jag - subjunktiv
'aHdab
أَحدَب
jag - jussiv
du (m)
taHdabu
تَحدَبُ
du (m) - nutid
Hadibta
حَدِبتَ
du (m) - dåtid
taHdaba
تَحدَبَ
du (m) - subjunktiv
taHdab
تَحدَب
du (m) - jussiv
du (f)
taHdabiina
تَحدَبِينَ
du (f) - nutid
Hadibti
حَدِبتِ
du (f) - dåtid
taHdabii
تَحدَبِي
du (f) - subjunktiv
taHdabii
تَحدَبِي
du (f) - jussiv
han
yaHdabu
يَحدَبُ
han - nutid
Hadiba
حَدِبَ
han - dåtid
yaHdaba
يَحدَبَ
han - subjunktiv
yaHdab
يَحدَب
han - jussiv
hon
taHdabu
تَحدَبُ
hon - nutid
Hadibat
حَدِبَت
hon - dåtid
taHdaba
تَحدَبَ
hon - subjunktiv
taHdab
تَحدَب
hon - jussiv
vi
naHdabu
نَحدَبُ
vi - nutid
Hadibnaa
حَدِبنَا
vi - dåtid
naHdaba
نَحدَبَ
vi - subjunktiv
naHdab
نَحدَب
vi - jussiv
ni (m)
taHdabuuna
تَحدَبُونَ
ni (m) - nutid
Hadibtum
حَدِبتُم
ni (m) - dåtid
taHdabuu
تَحدَبُوا
ni (m) - subjunktiv
taHdabuu
تَحدَبُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taHdabna
تَحدَبنَ
ni (f) - nutid
Hadibtunna
حَدِبتُنَّ
ni (f) - dåtid
taHdabna
تَحدَبنَ
ni (f) - subjunktiv
taHdabna
تَحدَبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaHdabuuna
يَحدَبُونَ
de (m) - nutid
Hadibuu
حَدِبُوا
de (m) - dåtid
yaHdabuu
يَحدَبُوا
de (m) - subjunktiv
yaHdabuu
يَحدَبُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaHdabna
يَحدَبنَ
de (f) - nutid
Hadibna
حَدِبنَ
de (f) - dåtid
yaHdabna
يَحدَبنَ
de (f) - subjunktiv
yaHdabna
يَحدَبنَ
de (f) - jussiv
ni två
taHdabaani
تَحدَبَانِ
ni två - nutid
Hadibtumaa
حَدِبتُمَا
ni två - dåtid
taHdabaa
تَحدَبَا
ni två - subjunktiv
taHdabaa
تَحدَبَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaHdabaani
يَحدَبَانِ
de två (m) - nutid
Hadibaa
حَدِبَا
de två (m) - dåtid
yaHdabaa
يَحدَبَا
de två (m) - subjunktiv
yaHdabaa
يَحدَبَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taHdabaani
تَحدَبَانِ
de två (f) - nutid
Hadibataa
حَدِبَتَا
de två (f) - dåtid
taHdabaa
تَحدَبَا
de två (f) - subjunktiv
taHdabaa
تَحدَبَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'iHdab
إِحدَب
du (m) - imperativ
du (f)
'iHdabii
إِحدَبِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'iHdabaa
إِحدَبَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'iHdabuu
إِحدَبُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'iHdabna
إِحدَبنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.