Böjningsformer av verbet 'att diversifiera, variera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ufanninu
أُفَنِّنُ
jag - nutid
fannantu
فَنَّنتُ
jag - dåtid
'ufannin
أُفَنِّن
jag - subjunktiv
'ufannin
أُفَنِّن
jag - jussiv
du (m)
tufanninu
تُفَنِّنُ
du (m) - nutid
fannanta
فَنَّنتَ
du (m) - dåtid
tufannin
تُفَنِّن
du (m) - subjunktiv
tufannin
تُفَنِّن
du (m) - jussiv
du (f)
tufanniniina
تُفَنِّنِينَ
du (f) - nutid
fannanti
فَنَّنتِ
du (f) - dåtid
tufanninii
تُفَنِّنِي
du (f) - subjunktiv
tufanninii
تُفَنِّنِي
du (f) - jussiv
han
yufanninu
يُفَنِّنُ
han - nutid
fannana
فَنَّنَ
han - dåtid
yufannin
يُفَنِّن
han - subjunktiv
yufannin
يُفَنِّن
han - jussiv
hon
tufanninu
تُفَنِّنُ
hon - nutid
fannanat
فَنَّنَت
hon - dåtid
tufannin
تُفَنِّن
hon - subjunktiv
tufannin
تُفَنِّن
hon - jussiv
vi
nufanninu
نُفَنِّنُ
vi - nutid
fannannaa
فَنَّنَّا
vi - dåtid
nufannin
نُفَنِّن
vi - subjunktiv
nufannin
نُفَنِّن
vi - jussiv
ni (m)
tufanninuuna
تُفَنِّنُونَ
ni (m) - nutid
fannantum
فَنَّنتُم
ni (m) - dåtid
tufanninuu
تُفَنِّنُوا
ni (m) - subjunktiv
tufanninuu
تُفَنِّنُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tufanninna
تُفَنِّنَّ
ni (f) - nutid
fannantunna
فَنَّنتُنَّ
ni (f) - dåtid
tufanninna
تُفَنِّنَّ
ni (f) - subjunktiv
tufanninna
تُفَنِّنَّ
ni (f) - jussiv
de (m)
yufanninuuna
يُفَنِّنُونَ
de (m) - nutid
fannanuu
فَنَّنُوا
de (m) - dåtid
yufanninuu
يُفَنِّنُوا
de (m) - subjunktiv
yufanninuu
يُفَنِّنُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yufanninna
يُفَنِّنَّ
de (f) - nutid
fannanna
فَنَّنَّ
de (f) - dåtid
yufanninna
يُفَنِّنَّ
de (f) - subjunktiv
yufanninna
يُفَنِّنَّ
de (f) - jussiv
ni två
tufanninaani
تُفَنِّنَانِ
ni två - nutid
fannantumaa
فَنَّنتُمَا
ni två - dåtid
tufanninaa
تُفَنِّنَا
ni två - subjunktiv
tufanninaa
تُفَنِّنَا
ni två - jussiv
de två (m)
yufanninaani
يُفَنِّنَانِ
de två (m) - nutid
fannanaa
فَنَّنَا
de två (m) - dåtid
yufanninaa
يُفَنِّنَا
de två (m) - subjunktiv
yufanninaa
يُفَنِّنَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tufanninaani
تُفَنِّنَانِ
de två (f) - nutid
fannanataa
فَنَّنَتَا
de två (f) - dåtid
tufanninaa
تُفَنِّنَا
de två (f) - subjunktiv
tufanninaa
تُفَنِّنَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.