Böjningsformer av verbet 'att sprida evangelium'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ubashshiru
أُبَشِّرُ
jag - nutid
bashshartu
بَشَّرتُ
jag - dåtid
'ubashshir
أُبَشِّر
jag - subjunktiv
'ubashshir
أُبَشِّر
jag - jussiv
du (m)
tubashshiru
تُبَشِّرُ
du (m) - nutid
bashsharta
بَشَّرتَ
du (m) - dåtid
tubashshir
تُبَشِّر
du (m) - subjunktiv
tubashshir
تُبَشِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tubashshiriina
تُبَشِّرِينَ
du (f) - nutid
bashsharti
بَشَّرتِ
du (f) - dåtid
tubashshirii
تُبَشِّرِي
du (f) - subjunktiv
tubashshirii
تُبَشِّرِي
du (f) - jussiv
han
yubashshiru
يُبَشِّرُ
han - nutid
bashshara
بَشَّرَ
han - dåtid
yubashshir
يُبَشِّر
han - subjunktiv
yubashshir
يُبَشِّر
han - jussiv
hon
tubashshiru
تُبَشِّرُ
hon - nutid
bashsharat
بَشَّرَت
hon - dåtid
tubashshir
تُبَشِّر
hon - subjunktiv
tubashshir
تُبَشِّر
hon - jussiv
vi
nubashshiru
نُبَشِّرُ
vi - nutid
bashsharnaa
بَشَّرنَا
vi - dåtid
nubashshir
نُبَشِّر
vi - subjunktiv
nubashshir
نُبَشِّر
vi - jussiv
ni (m)
tubashshiruuna
تُبَشِّرُونَ
ni (m) - nutid
bashshartum
بَشَّرتُم
ni (m) - dåtid
tubashshiruu
تُبَشِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tubashshiruu
تُبَشِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tubashshirna
تُبَشِّرنَ
ni (f) - nutid
bashshartunna
بَشَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tubashshirna
تُبَشِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tubashshirna
تُبَشِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yubashshiruuna
يُبَشِّرُونَ
de (m) - nutid
bashsharuu
بَشَّرُوا
de (m) - dåtid
yubashshiruu
يُبَشِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yubashshiruu
يُبَشِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yubashshirna
يُبَشِّرنَ
de (f) - nutid
bashsharna
بَشَّرنَ
de (f) - dåtid
yubashshirna
يُبَشِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yubashshirna
يُبَشِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tubashshiraani
تُبَشِّرَانِ
ni två - nutid
bashshartumaa
بَشَّرتُمَا
ni två - dåtid
tubashshiraa
تُبَشِّرَا
ni två - subjunktiv
tubashshiraa
تُبَشِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yubashshiraani
يُبَشِّرَانِ
de två (m) - nutid
bashsharaa
بَشَّرَا
de två (m) - dåtid
yubashshiraa
يُبَشِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yubashshiraa
يُبَشِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tubashshiraani
تُبَشِّرَانِ
de två (f) - nutid
bashsharataa
بَشَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tubashshiraa
تُبَشِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tubashshiraa
تُبَشِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.