Böjningsformer av verbet 'att falla ned, mumla'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'akhirru
أَخِرُّ
jag - nutid
kharartu
خَرَرتُ
jag - dåtid
'akhirra
أَخِرَّ
jag - subjunktiv
'akhirra
أَخِرَّ
jag - jussiv
du (m)
takhirru
تَخِرُّ
du (m) - nutid
khararta
خَرَرتَ
du (m) - dåtid
takhirra
تَخِرَّ
du (m) - subjunktiv
takhirra
تَخِرَّ
du (m) - jussiv
du (f)
takhirriina
تَخِرِّينَ
du (f) - nutid
khararti
خَرَرتِ
du (f) - dåtid
takhirrii
تَخِرِّي
du (f) - subjunktiv
takhirrii
تَخِرِّي
du (f) - jussiv
han
yakhirru
يَخِرُّ
han - nutid
kharra
خَرَّ
han - dåtid
yakhirra
يَخِرَّ
han - subjunktiv
yakhirra
يَخِرَّ
han - jussiv
hon
takhirru
تَخِرُّ
hon - nutid
kharrat
خَرَّت
hon - dåtid
takhirra
تَخِرَّ
hon - subjunktiv
takhirra
تَخِرَّ
hon - jussiv
vi
nakhirru
نَخِرُّ
vi - nutid
khararnaa
خَرَرنَا
vi - dåtid
nakhirra
نَخِرَّ
vi - subjunktiv
nakhirra
نَخِرَّ
vi - jussiv
ni (m)
takhirruuna
تَخِرُّونَ
ni (m) - nutid
kharartum
خَرَرتُم
ni (m) - dåtid
takhirruu
تَخِرُّوا
ni (m) - subjunktiv
takhirruu
تَخِرُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
takhrirna
تَخرِرنَ
ni (f) - nutid
kharartunna
خَرَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
takhrirna
تَخرِرنَ
ni (f) - subjunktiv
takhrirna
تَخرِرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yakhirruuna
يَخِرُّونَ
de (m) - nutid
kharruu
خَرُّوا
de (m) - dåtid
yakhirruu
يَخِرُّوا
de (m) - subjunktiv
yakhirruu
يَخِرُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yakhrirna
يَخرِرنَ
de (f) - nutid
khararna
خَرَرنَ
de (f) - dåtid
yakhrirna
يَخرِرنَ
de (f) - subjunktiv
yakhrirna
يَخرِرنَ
de (f) - jussiv
ni två
takhirraani
تَخِرَّانِ
ni två - nutid
kharartumaa
خَرَرتُمَا
ni två - dåtid
takhirraa
تَخِرَّا
ni två - subjunktiv
takhirraa
تَخِرَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yakhirraani
يَخِرَّانِ
de två (m) - nutid
khararaa
خَرَرَا
de två (m) - dåtid
yakhirraa
يَخِرَّا
de två (m) - subjunktiv
yakhirraa
يَخِرَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
takhirraani
تَخِرَّانِ
de två (f) - nutid
khararataa
خَرَرَتَا
de två (f) - dåtid
takhirraa
تَخِرَّا
de två (f) - subjunktiv
takhirraa
تَخِرَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
khurra
خُرَّ
du (m) - imperativ
du (f)
khurrii
خُرِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
khurraa
خُرَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
khurruu
خُرُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ukhrurna
أُخرُرنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.