Böjningsformer av verbet 'att kollidera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aSdimu
أَصدِمُ
jag - nutid
Sadamtu
صَدَمتُ
jag - dåtid
'aSdima
أَصدِمَ
jag - subjunktiv
'aSdim
أَصدِم
jag - jussiv
du (m)
taSdimu
تَصدِمُ
du (m) - nutid
Sadamta
صَدَمتَ
du (m) - dåtid
taSdima
تَصدِمَ
du (m) - subjunktiv
taSdim
تَصدِم
du (m) - jussiv
du (f)
taSdimiina
تَصدِمِينَ
du (f) - nutid
Sadamti
صَدَمتِ
du (f) - dåtid
taSdimii
تَصدِمِي
du (f) - subjunktiv
taSdimii
تَصدِمِي
du (f) - jussiv
han
yaSdimu
يَصدِمُ
han - nutid
Sadama
صَدَمَ
han - dåtid
yaSdima
يَصدِمَ
han - subjunktiv
yaSdim
يَصدِم
han - jussiv
hon
taSdimu
تَصدِمُ
hon - nutid
Sadamat
صَدَمَت
hon - dåtid
taSdima
تَصدِمَ
hon - subjunktiv
taSdim
تَصدِم
hon - jussiv
vi
naSdimu
نَصدِمُ
vi - nutid
Sadamnaa
صَدَمنَا
vi - dåtid
naSdima
نَصدِمَ
vi - subjunktiv
naSdim
نَصدِم
vi - jussiv
ni (m)
taSdimuuna
تَصدِمُونَ
ni (m) - nutid
Sadamtum
صَدَمتُم
ni (m) - dåtid
taSdimuu
تَصدِمُوا
ni (m) - subjunktiv
taSdimuu
تَصدِمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taSdimna
تَصدِمنَ
ni (f) - nutid
Sadamtunna
صَدَمتُنَّ
ni (f) - dåtid
taSdimna
تَصدِمنَ
ni (f) - subjunktiv
taSdimna
تَصدِمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaSdimuuna
يَصدِمُونَ
de (m) - nutid
Sadamuu
صَدَمُوا
de (m) - dåtid
yaSdimuu
يَصدِمُوا
de (m) - subjunktiv
yaSdimuu
يَصدِمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaSdimna
يَصدِمنَ
de (f) - nutid
Sadamna
صَدَمنَ
de (f) - dåtid
yaSdimna
يَصدِمنَ
de (f) - subjunktiv
yaSdimna
يَصدِمنَ
de (f) - jussiv
ni två
taSdimaani
تَصدِمَانِ
ni två - nutid
Sadamtumaa
صَدَمتُمَا
ni två - dåtid
taSdimaa
تَصدِمَا
ni två - subjunktiv
taSdimaa
تَصدِمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaSdimaani
يَصدِمَانِ
de två (m) - nutid
Sadamaa
صَدَمَا
de två (m) - dåtid
yaSdimaa
يَصدِمَا
de två (m) - subjunktiv
yaSdimaa
يَصدِمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taSdimaani
تَصدِمَانِ
de två (f) - nutid
Sadamataa
صَدَمَتَا
de två (f) - dåtid
taSdimaa
تَصدِمَا
de två (f) - subjunktiv
taSdimaa
تَصدِمَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'iSdim
إِصدِم
du (m) - imperativ
du (f)
'iSdimii
إِصدِمِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'iSdimaa
إِصدِمَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'iSdimuu
إِصدِمُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'iSdimna
إِصدِمنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.