Böjningsformer av verbet 'att skopa, sleva'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aghrifu
أَغرِفُ
jag - nutid
gharaftu
غَرَفتُ
jag - dåtid
'aghrifa
أَغرِفَ
jag - subjunktiv
'aghrif
أَغرِف
jag - jussiv
du (m)
taghrifu
تَغرِفُ
du (m) - nutid
gharafta
غَرَفتَ
du (m) - dåtid
taghrifa
تَغرِفَ
du (m) - subjunktiv
taghrif
تَغرِف
du (m) - jussiv
du (f)
taghrifiina
تَغرِفِينَ
du (f) - nutid
gharafti
غَرَفتِ
du (f) - dåtid
taghrifii
تَغرِفِي
du (f) - subjunktiv
taghrifii
تَغرِفِي
du (f) - jussiv
han
yaghrifu
يَغرِفُ
han - nutid
gharafa
غَرَفَ
han - dåtid
yaghrifa
يَغرِفَ
han - subjunktiv
yaghrif
يَغرِف
han - jussiv
hon
taghrifu
تَغرِفُ
hon - nutid
gharafat
غَرَفَت
hon - dåtid
taghrifa
تَغرِفَ
hon - subjunktiv
taghrif
تَغرِف
hon - jussiv
vi
naghrifu
نَغرِفُ
vi - nutid
gharafnaa
غَرَفنَا
vi - dåtid
naghrifa
نَغرِفَ
vi - subjunktiv
naghrif
نَغرِف
vi - jussiv
ni (m)
taghrifuuna
تَغرِفُونَ
ni (m) - nutid
gharaftum
غَرَفتُم
ni (m) - dåtid
taghrifuu
تَغرِفُوا
ni (m) - subjunktiv
taghrifuu
تَغرِفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taghrifna
تَغرِفنَ
ni (f) - nutid
gharaftunna
غَرَفتُنَّ
ni (f) - dåtid
taghrifna
تَغرِفنَ
ni (f) - subjunktiv
taghrifna
تَغرِفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaghrifuuna
يَغرِفُونَ
de (m) - nutid
gharafuu
غَرَفُوا
de (m) - dåtid
yaghrifuu
يَغرِفُوا
de (m) - subjunktiv
yaghrifuu
يَغرِفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaghrifna
يَغرِفنَ
de (f) - nutid
gharafna
غَرَفنَ
de (f) - dåtid
yaghrifna
يَغرِفنَ
de (f) - subjunktiv
yaghrifna
يَغرِفنَ
de (f) - jussiv
ni två
taghrifaani
تَغرِفَانِ
ni två - nutid
gharaftumaa
غَرَفتُمَا
ni två - dåtid
taghrifaa
تَغرِفَا
ni två - subjunktiv
taghrifaa
تَغرِفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaghrifaani
يَغرِفَانِ
de två (m) - nutid
gharafaa
غَرَفَا
de två (m) - dåtid
yaghrifaa
يَغرِفَا
de två (m) - subjunktiv
yaghrifaa
يَغرِفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taghrifaani
تَغرِفَانِ
de två (f) - nutid
gharafataa
غَرَفَتَا
de två (f) - dåtid
taghrifaa
تَغرِفَا
de två (f) - subjunktiv
taghrifaa
تَغرِفَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ighrif
إِغرِف
du (m) - imperativ
du (f)
'ighrifii
إِغرِفِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ighrifaa
إِغرِفَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ighrifuu
إِغرِفُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ighrifna
إِغرِفنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.