Böjningsformer av verbet 'att ta bort'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ukhalli3u
أُخَلِّعُ
jag - nutid
khalla3tu
خَلَّعتُ
jag - dåtid
'ukhalli3
أُخَلِّع
jag - subjunktiv
'ukhalli3
أُخَلِّع
jag - jussiv
du (m)
tukhalli3u
تُخَلِّعُ
du (m) - nutid
khalla3ta
خَلَّعتَ
du (m) - dåtid
tukhalli3
تُخَلِّع
du (m) - subjunktiv
tukhalli3
تُخَلِّع
du (m) - jussiv
du (f)
tukhalli3iina
تُخَلِّعِينَ
du (f) - nutid
khalla3ti
خَلَّعتِ
du (f) - dåtid
tukhalli3ii
تُخَلِّعِي
du (f) - subjunktiv
tukhalli3ii
تُخَلِّعِي
du (f) - jussiv
han
yukhalli3u
يُخَلِّعُ
han - nutid
khalla3a
خَلَّعَ
han - dåtid
yukhalli3
يُخَلِّع
han - subjunktiv
yukhalli3
يُخَلِّع
han - jussiv
hon
tukhalli3u
تُخَلِّعُ
hon - nutid
khalla3at
خَلَّعَت
hon - dåtid
tukhalli3
تُخَلِّع
hon - subjunktiv
tukhalli3
تُخَلِّع
hon - jussiv
vi
nukhalli3u
نُخَلِّعُ
vi - nutid
khalla3naa
خَلَّعنَا
vi - dåtid
nukhalli3
نُخَلِّع
vi - subjunktiv
nukhalli3
نُخَلِّع
vi - jussiv
ni (m)
tukhalli3uuna
تُخَلِّعُونَ
ni (m) - nutid
khalla3tum
خَلَّعتُم
ni (m) - dåtid
tukhalli3uu
تُخَلِّعُوا
ni (m) - subjunktiv
tukhalli3uu
تُخَلِّعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tukhalli3na
تُخَلِّعنَ
ni (f) - nutid
khalla3tunna
خَلَّعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tukhalli3na
تُخَلِّعنَ
ni (f) - subjunktiv
tukhalli3na
تُخَلِّعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yukhalli3uuna
يُخَلِّعُونَ
de (m) - nutid
khalla3uu
خَلَّعُوا
de (m) - dåtid
yukhalli3uu
يُخَلِّعُوا
de (m) - subjunktiv
yukhalli3uu
يُخَلِّعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yukhalli3na
يُخَلِّعنَ
de (f) - nutid
khalla3na
خَلَّعنَ
de (f) - dåtid
yukhalli3na
يُخَلِّعنَ
de (f) - subjunktiv
yukhalli3na
يُخَلِّعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tukhalli3aani
تُخَلِّعَانِ
ni två - nutid
khalla3tumaa
خَلَّعتُمَا
ni två - dåtid
tukhalli3aa
تُخَلِّعَا
ni två - subjunktiv
tukhalli3aa
تُخَلِّعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yukhalli3aani
يُخَلِّعَانِ
de två (m) - nutid
khalla3aa
خَلَّعَا
de två (m) - dåtid
yukhalli3aa
يُخَلِّعَا
de två (m) - subjunktiv
yukhalli3aa
يُخَلِّعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tukhalli3aani
تُخَلِّعَانِ
de två (f) - nutid
khalla3ataa
خَلَّعَتَا
de två (f) - dåtid
tukhalli3aa
تُخَلِّعَا
de två (f) - subjunktiv
tukhalli3aa
تُخَلِّعَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.