Böjningsformer av verbet 'att sprida'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'unaththiru
أُنَثِّرُ
jag - nutid
naththartu
نَثَّرتُ
jag - dåtid
'unaththir
أُنَثِّر
jag - subjunktiv
'unaththir
أُنَثِّر
jag - jussiv
du (m)
tunaththiru
تُنَثِّرُ
du (m) - nutid
naththarta
نَثَّرتَ
du (m) - dåtid
tunaththir
تُنَثِّر
du (m) - subjunktiv
tunaththir
تُنَثِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tunaththiriina
تُنَثِّرِينَ
du (f) - nutid
naththarti
نَثَّرتِ
du (f) - dåtid
tunaththirii
تُنَثِّرِي
du (f) - subjunktiv
tunaththirii
تُنَثِّرِي
du (f) - jussiv
han
yunaththiru
يُنَثِّرُ
han - nutid
naththara
نَثَّرَ
han - dåtid
yunaththir
يُنَثِّر
han - subjunktiv
yunaththir
يُنَثِّر
han - jussiv
hon
tunaththiru
تُنَثِّرُ
hon - nutid
naththarat
نَثَّرَت
hon - dåtid
tunaththir
تُنَثِّر
hon - subjunktiv
tunaththir
تُنَثِّر
hon - jussiv
vi
nunaththiru
نُنَثِّرُ
vi - nutid
naththarnaa
نَثَّرنَا
vi - dåtid
nunaththir
نُنَثِّر
vi - subjunktiv
nunaththir
نُنَثِّر
vi - jussiv
ni (m)
tunaththiruuna
تُنَثِّرُونَ
ni (m) - nutid
naththartum
نَثَّرتُم
ni (m) - dåtid
tunaththiruu
تُنَثِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tunaththiruu
تُنَثِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tunaththirna
تُنَثِّرنَ
ni (f) - nutid
naththartunna
نَثَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tunaththirna
تُنَثِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tunaththirna
تُنَثِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yunaththiruuna
يُنَثِّرُونَ
de (m) - nutid
naththaruu
نَثَّرُوا
de (m) - dåtid
yunaththiruu
يُنَثِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yunaththiruu
يُنَثِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yunaththirna
يُنَثِّرنَ
de (f) - nutid
naththarna
نَثَّرنَ
de (f) - dåtid
yunaththirna
يُنَثِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yunaththirna
يُنَثِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tunaththiraani
تُنَثِّرَانِ
ni två - nutid
naththartumaa
نَثَّرتُمَا
ni två - dåtid
tunaththiraa
تُنَثِّرَا
ni två - subjunktiv
tunaththiraa
تُنَثِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yunaththiraani
يُنَثِّرَانِ
de två (m) - nutid
naththaraa
نَثَّرَا
de två (m) - dåtid
yunaththiraa
يُنَثِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yunaththiraa
يُنَثِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tunaththiraani
تُنَثِّرَانِ
de två (f) - nutid
naththarataa
نَثَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tunaththiraa
تُنَثِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tunaththiraa
تُنَثِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.