Böjningsformer av verbet 'att hoppa över'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ufawwitu
أُفَوِّتُ
jag - nutid
fawwattu
فَوَّتُّ
jag - dåtid
'ufawwit
أُفَوِّت
jag - subjunktiv
'ufawwit
أُفَوِّت
jag - jussiv
du (m)
tufawwitu
تُفَوِّتُ
du (m) - nutid
fawwatta
فَوَّتَّ
du (m) - dåtid
tufawwit
تُفَوِّت
du (m) - subjunktiv
tufawwit
تُفَوِّت
du (m) - jussiv
du (f)
tufawwitiina
تُفَوِّتِينَ
du (f) - nutid
fawwatti
فَوَّتِّ
du (f) - dåtid
tufawwitii
تُفَوِّتِي
du (f) - subjunktiv
tufawwitii
تُفَوِّتِي
du (f) - jussiv
han
yufawwitu
يُفَوِّتُ
han - nutid
fawwata
فَوَّتَ
han - dåtid
yufawwit
يُفَوِّت
han - subjunktiv
yufawwit
يُفَوِّت
han - jussiv
hon
tufawwitu
تُفَوِّتُ
hon - nutid
fawwatat
فَوَّتَت
hon - dåtid
tufawwit
تُفَوِّت
hon - subjunktiv
tufawwit
تُفَوِّت
hon - jussiv
vi
nufawwitu
نُفَوِّتُ
vi - nutid
fawwatnaa
فَوَّتنَا
vi - dåtid
nufawwit
نُفَوِّت
vi - subjunktiv
nufawwit
نُفَوِّت
vi - jussiv
ni (m)
tufawwituuna
تُفَوِّتُونَ
ni (m) - nutid
fawwattum
فَوَّتُّم
ni (m) - dåtid
tufawwituu
تُفَوِّتُوا
ni (m) - subjunktiv
tufawwituu
تُفَوِّتُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tufawwitna
تُفَوِّتنَ
ni (f) - nutid
fawwattunna
فَوَّتُّنَّ
ni (f) - dåtid
tufawwitna
تُفَوِّتنَ
ni (f) - subjunktiv
tufawwitna
تُفَوِّتنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yufawwituuna
يُفَوِّتُونَ
de (m) - nutid
fawwatuu
فَوَّتُوا
de (m) - dåtid
yufawwituu
يُفَوِّتُوا
de (m) - subjunktiv
yufawwituu
يُفَوِّتُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yufawwitna
يُفَوِّتنَ
de (f) - nutid
fawwatna
فَوَّتنَ
de (f) - dåtid
yufawwitna
يُفَوِّتنَ
de (f) - subjunktiv
yufawwitna
يُفَوِّتنَ
de (f) - jussiv
ni två
tufawwitaani
تُفَوِّتَانِ
ni två - nutid
fawwattumaa
فَوَّتُّمَا
ni två - dåtid
tufawwitaa
تُفَوِّتَا
ni två - subjunktiv
tufawwitaa
تُفَوِّتَا
ni två - jussiv
de två (m)
yufawwitaani
يُفَوِّتَانِ
de två (m) - nutid
fawwataa
فَوَّتَا
de två (m) - dåtid
yufawwitaa
يُفَوِّتَا
de två (m) - subjunktiv
yufawwitaa
يُفَوِّتَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tufawwitaani
تُفَوِّتَانِ
de två (f) - nutid
fawwatataa
فَوَّتَتَا
de två (f) - dåtid
tufawwitaa
تُفَوِّتَا
de två (f) - subjunktiv
tufawwitaa
تُفَوِّتَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.