Böjningsformer av verbet 'att sadla'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'usarriju
أُسَرِّجُ
jag - nutid
sarrajtu
سَرَّجتُ
jag - dåtid
'usarrij
أُسَرِّج
jag - subjunktiv
'usarrij
أُسَرِّج
jag - jussiv
du (m)
tusarriju
تُسَرِّجُ
du (m) - nutid
sarrajta
سَرَّجتَ
du (m) - dåtid
tusarrij
تُسَرِّج
du (m) - subjunktiv
tusarrij
تُسَرِّج
du (m) - jussiv
du (f)
tusarrijiina
تُسَرِّجِينَ
du (f) - nutid
sarrajti
سَرَّجتِ
du (f) - dåtid
tusarrijii
تُسَرِّجِي
du (f) - subjunktiv
tusarrijii
تُسَرِّجِي
du (f) - jussiv
han
yusarriju
يُسَرِّجُ
han - nutid
sarraja
سَرَّجَ
han - dåtid
yusarrij
يُسَرِّج
han - subjunktiv
yusarrij
يُسَرِّج
han - jussiv
hon
tusarriju
تُسَرِّجُ
hon - nutid
sarrajat
سَرَّجَت
hon - dåtid
tusarrij
تُسَرِّج
hon - subjunktiv
tusarrij
تُسَرِّج
hon - jussiv
vi
nusarriju
نُسَرِّجُ
vi - nutid
sarrajnaa
سَرَّجنَا
vi - dåtid
nusarrij
نُسَرِّج
vi - subjunktiv
nusarrij
نُسَرِّج
vi - jussiv
ni (m)
tusarrijuuna
تُسَرِّجُونَ
ni (m) - nutid
sarrajtum
سَرَّجتُم
ni (m) - dåtid
tusarrijuu
تُسَرِّجُوا
ni (m) - subjunktiv
tusarrijuu
تُسَرِّجُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tusarrijna
تُسَرِّجنَ
ni (f) - nutid
sarrajtunna
سَرَّجتُنَّ
ni (f) - dåtid
tusarrijna
تُسَرِّجنَ
ni (f) - subjunktiv
tusarrijna
تُسَرِّجنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yusarrijuuna
يُسَرِّجُونَ
de (m) - nutid
sarrajuu
سَرَّجُوا
de (m) - dåtid
yusarrijuu
يُسَرِّجُوا
de (m) - subjunktiv
yusarrijuu
يُسَرِّجُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yusarrijna
يُسَرِّجنَ
de (f) - nutid
sarrajna
سَرَّجنَ
de (f) - dåtid
yusarrijna
يُسَرِّجنَ
de (f) - subjunktiv
yusarrijna
يُسَرِّجنَ
de (f) - jussiv
ni två
tusarrijaani
تُسَرِّجَانِ
ni två - nutid
sarrajtumaa
سَرَّجتُمَا
ni två - dåtid
tusarrijaa
تُسَرِّجَا
ni två - subjunktiv
tusarrijaa
تُسَرِّجَا
ni två - jussiv
de två (m)
yusarrijaani
يُسَرِّجَانِ
de två (m) - nutid
sarrajaa
سَرَّجَا
de två (m) - dåtid
yusarrijaa
يُسَرِّجَا
de två (m) - subjunktiv
yusarrijaa
يُسَرِّجَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tusarrijaani
تُسَرِّجَانِ
de två (f) - nutid
sarrajataa
سَرَّجَتَا
de två (f) - dåtid
tusarrijaa
تُسَرِّجَا
de två (f) - subjunktiv
tusarrijaa
تُسَرِّجَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.