Böjningsformer av verbet 'att luta, vila'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'usnidu
أُسنِدُ
jag - nutid
'asnadtu
أَسنَدتُ
jag - dåtid
'usnid
أُسنِد
jag - subjunktiv
'usnid
أُسنِد
jag - jussiv
du (m)
tusnidu
تُسنِدُ
du (m) - nutid
'asnadta
أَسنَدتَ
du (m) - dåtid
tusnid
تُسنِد
du (m) - subjunktiv
tusnid
تُسنِد
du (m) - jussiv
du (f)
tusnidiina
تُسنِدِينَ
du (f) - nutid
'asnadti
أَسنَدتِ
du (f) - dåtid
tusnidii
تُسنِدِي
du (f) - subjunktiv
tusnidii
تُسنِدِي
du (f) - jussiv
han
yusnidu
يُسنِدُ
han - nutid
'asnada
أَسنَدَ
han - dåtid
yusnid
يُسنِد
han - subjunktiv
yusnid
يُسنِد
han - jussiv
hon
tusnidu
تُسنِدُ
hon - nutid
'asnadat
أَسنَدَت
hon - dåtid
tusnid
تُسنِد
hon - subjunktiv
tusnid
تُسنِد
hon - jussiv
vi
nusnidu
نُسنِدُ
vi - nutid
'asnadnaa
أَسنَدنَا
vi - dåtid
nusnid
نُسنِد
vi - subjunktiv
nusnid
نُسنِد
vi - jussiv
ni (m)
tusniduuna
تُسنِدُونَ
ni (m) - nutid
'asnadtum
أَسنَدتُم
ni (m) - dåtid
tusniduu
تُسنِدُوا
ni (m) - subjunktiv
tusniduu
تُسنِدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tusnidna
تُسنِدنَ
ni (f) - nutid
'asnadtunna
أَسنَدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tusnidna
تُسنِدنَ
ni (f) - subjunktiv
tusnidna
تُسنِدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yusniduuna
يُسنِدُونَ
de (m) - nutid
'asnaduu
أَسنَدُوا
de (m) - dåtid
yusniduu
يُسنِدُوا
de (m) - subjunktiv
yusniduu
يُسنِدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yusnidna
يُسنِدنَ
de (f) - nutid
'asnadna
أَسنَدنَ
de (f) - dåtid
yusnidna
يُسنِدنَ
de (f) - subjunktiv
yusnidna
يُسنِدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tusnidaani
تُسنِدَانِ
ni två - nutid
'asnadtumaa
أَسنَدتُمَا
ni två - dåtid
tusnidaa
تُسنِدَا
ni två - subjunktiv
tusnidaa
تُسنِدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yusnidaani
يُسنِدَانِ
de två (m) - nutid
'asnadaa
أَسنَدَا
de två (m) - dåtid
yusnidaa
يُسنِدَا
de två (m) - subjunktiv
yusnidaa
يُسنِدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tusnidaani
تُسنِدَانِ
de två (f) - nutid
'asnadataa
أَسنَدَتَا
de två (f) - dåtid
tusnidaa
تُسنِدَا
de två (f) - subjunktiv
tusnidaa
تُسنِدَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.