Böjningsformer av verbet 'att avskilja, kapa, separera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'afSilu
أَفصِلُ
jag - nutid
faSaltu
فَصَلتُ
jag - dåtid
'afSila
أَفصِلَ
jag - subjunktiv
'afSil
أَفصِل
jag - jussiv
du (m)
tafSilu
تَفصِلُ
du (m) - nutid
faSalta
فَصَلتَ
du (m) - dåtid
tafSila
تَفصِلَ
du (m) - subjunktiv
tafSil
تَفصِل
du (m) - jussiv
du (f)
tafSiliina
تَفصِلِينَ
du (f) - nutid
faSalti
فَصَلتِ
du (f) - dåtid
tafSilii
تَفصِلِي
du (f) - subjunktiv
tafSilii
تَفصِلِي
du (f) - jussiv
han
yafSilu
يَفصِلُ
han - nutid
faSala
فَصَلَ
han - dåtid
yafSila
يَفصِلَ
han - subjunktiv
yafSil
يَفصِل
han - jussiv
hon
tafSilu
تَفصِلُ
hon - nutid
faSalat
فَصَلَت
hon - dåtid
tafSila
تَفصِلَ
hon - subjunktiv
tafSil
تَفصِل
hon - jussiv
vi
nafSilu
نَفصِلُ
vi - nutid
faSalnaa
فَصَلنَا
vi - dåtid
nafSila
نَفصِلَ
vi - subjunktiv
nafSil
نَفصِل
vi - jussiv
ni (m)
tafSiluuna
تَفصِلُونَ
ni (m) - nutid
faSaltum
فَصَلتُم
ni (m) - dåtid
tafSiluu
تَفصِلُوا
ni (m) - subjunktiv
tafSiluu
تَفصِلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tafSilna
تَفصِلنَ
ni (f) - nutid
faSaltunna
فَصَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tafSilna
تَفصِلنَ
ni (f) - subjunktiv
tafSilna
تَفصِلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yafSiluuna
يَفصِلُونَ
de (m) - nutid
faSaluu
فَصَلُوا
de (m) - dåtid
yafSiluu
يَفصِلُوا
de (m) - subjunktiv
yafSiluu
يَفصِلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yafSilna
يَفصِلنَ
de (f) - nutid
faSalna
فَصَلنَ
de (f) - dåtid
yafSilna
يَفصِلنَ
de (f) - subjunktiv
yafSilna
يَفصِلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tafSilaani
تَفصِلَانِ
ni två - nutid
faSaltumaa
فَصَلتُمَا
ni två - dåtid
tafSilaa
تَفصِلَا
ni två - subjunktiv
tafSilaa
تَفصِلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yafSilaani
يَفصِلَانِ
de två (m) - nutid
faSalaa
فَصَلَا
de två (m) - dåtid
yafSilaa
يَفصِلَا
de två (m) - subjunktiv
yafSilaa
يَفصِلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tafSilaani
تَفصِلَانِ
de två (f) - nutid
faSalataa
فَصَلَتَا
de två (f) - dåtid
tafSilaa
تَفصِلَا
de två (f) - subjunktiv
tafSilaa
تَفصِلَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ifSil
إِفصِل
du (m) - imperativ
du (f)
'ifSilii
إِفصِلِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ifSilaa
إِفصِلَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ifSiluu
إِفصِلُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ifSilna
إِفصِلنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.