Böjningsformer av verbet 'att fÃ¥ att följa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'utlii
أُتلِي
jag - nutid
'atlaytu
أَتلَيتُ
jag - dåtid
'utliw
أُتلِو
jag - subjunktiv
'utliw
أُتلِو
jag - jussiv
du (m)
tutlii
تُتلِي
du (m) - nutid
'atlayta
أَتلَيتَ
du (m) - dåtid
tutliw
تُتلِو
du (m) - subjunktiv
tutliw
تُتلِو
du (m) - jussiv
du (f)
tutliina
تُتلِينَ
du (f) - nutid
'atlayti
أَتلَيتِ
du (f) - dåtid
tutliwii
تُتلِوِي
du (f) - subjunktiv
tutliwii
تُتلِوِي
du (f) - jussiv
han
yutlii
يُتلِي
han - nutid
'atlaa
أَتلَى
han - dåtid
yutliw
يُتلِو
han - subjunktiv
yutliw
يُتلِو
han - jussiv
hon
tutlii
تُتلِي
hon - nutid
'atlat
أَتلَت
hon - dåtid
tutliw
تُتلِو
hon - subjunktiv
tutliw
تُتلِو
hon - jussiv
vi
nutlii
نُتلِي
vi - nutid
'atlaynaa
أَتلَينَا
vi - dåtid
nutliw
نُتلِو
vi - subjunktiv
nutliw
نُتلِو
vi - jussiv
ni (m)
tutluuna
تُتلُونَ
ni (m) - nutid
'atlaytum
أَتلَيتُم
ni (m) - dåtid
tutliwuu
تُتلِوُوا
ni (m) - subjunktiv
tutliwuu
تُتلِوُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tutliina
تُتلِينَ
ni (f) - nutid
'atlaytunna
أَتلَيتُنَّ
ni (f) - dåtid
tutliwna
تُتلِونَ
ni (f) - subjunktiv
tutliwna
تُتلِونَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yutlii
يُتلِي
de (m) - nutid
'atluu
أَتلُوا
de (m) - dåtid
yutliwuu
يُتلِوُوا
de (m) - subjunktiv
yutliwuu
يُتلِوُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yutlii
يُتلِي
de (f) - nutid
'atlayna
أَتلَينَ
de (f) - dåtid
yutliwna
يُتلِونَ
de (f) - subjunktiv
yutliwna
يُتلِونَ
de (f) - jussiv
ni två
tutliyaani
تُتلِيَانِ
ni två - nutid
'atlaytumaa
أَتلَيتُمَا
ni två - dåtid
tutliwaa
تُتلِوَا
ni två - subjunktiv
tutliwaa
تُتلِوَا
ni två - jussiv
de två (m)
yutliyaani
يُتلِيَانِ
de två (m) - nutid
'atlayaa
أَتلَيَا
de två (m) - dåtid
yutliwaa
يُتلِوَا
de två (m) - subjunktiv
yutliwaa
يُتلِوَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tutliyaani
تُتلِيَانِ
de två (f) - nutid
'atlataa
أَتلَتَا
de två (f) - dåtid
tutliwaa
تُتلِوَا
de två (f) - subjunktiv
tutliwaa
تُتلِوَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.