Böjningsformer av verbet 'att betala hemgift'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'umhiru
أُمهِرُ
jag - nutid
'amhartu
أَمهَرتُ
jag - dåtid
'umhir
أُمهِر
jag - subjunktiv
'umhir
أُمهِر
jag - jussiv
du (m)
tumhiru
تُمهِرُ
du (m) - nutid
'amharta
أَمهَرتَ
du (m) - dåtid
tumhir
تُمهِر
du (m) - subjunktiv
tumhir
تُمهِر
du (m) - jussiv
du (f)
tumhiriina
تُمهِرِينَ
du (f) - nutid
'amharti
أَمهَرتِ
du (f) - dåtid
tumhirii
تُمهِرِي
du (f) - subjunktiv
tumhirii
تُمهِرِي
du (f) - jussiv
han
yumhiru
يُمهِرُ
han - nutid
'amhara
أَمهَرَ
han - dåtid
yumhir
يُمهِر
han - subjunktiv
yumhir
يُمهِر
han - jussiv
hon
tumhiru
تُمهِرُ
hon - nutid
'amharat
أَمهَرَت
hon - dåtid
tumhir
تُمهِر
hon - subjunktiv
tumhir
تُمهِر
hon - jussiv
vi
numhiru
نُمهِرُ
vi - nutid
'amharnaa
أَمهَرنَا
vi - dåtid
numhir
نُمهِر
vi - subjunktiv
numhir
نُمهِر
vi - jussiv
ni (m)
tumhiruuna
تُمهِرُونَ
ni (m) - nutid
'amhartum
أَمهَرتُم
ni (m) - dåtid
tumhiruu
تُمهِرُوا
ni (m) - subjunktiv
tumhiruu
تُمهِرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tumhirna
تُمهِرنَ
ni (f) - nutid
'amhartunna
أَمهَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tumhirna
تُمهِرنَ
ni (f) - subjunktiv
tumhirna
تُمهِرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yumhiruuna
يُمهِرُونَ
de (m) - nutid
'amharuu
أَمهَرُوا
de (m) - dåtid
yumhiruu
يُمهِرُوا
de (m) - subjunktiv
yumhiruu
يُمهِرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yumhirna
يُمهِرنَ
de (f) - nutid
'amharna
أَمهَرنَ
de (f) - dåtid
yumhirna
يُمهِرنَ
de (f) - subjunktiv
yumhirna
يُمهِرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tumhiraani
تُمهِرَانِ
ni två - nutid
'amhartumaa
أَمهَرتُمَا
ni två - dåtid
tumhiraa
تُمهِرَا
ni två - subjunktiv
tumhiraa
تُمهِرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yumhiraani
يُمهِرَانِ
de två (m) - nutid
'amharaa
أَمهَرَا
de två (m) - dåtid
yumhiraa
يُمهِرَا
de två (m) - subjunktiv
yumhiraa
يُمهِرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tumhiraani
تُمهِرَانِ
de två (f) - nutid
'amharataa
أَمهَرَتَا
de två (f) - dåtid
tumhiraa
تُمهِرَا
de två (f) - subjunktiv
tumhiraa
تُمهِرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.