Böjningsformer av verbet 'att plocka upp, ta emot'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'altaqiTu
أَلتَقِطُ
jag - nutid
'iltaqaTtu
إِلتَقَطتُ
jag - dåtid
'altaqiT
أَلتَقِط
jag - subjunktiv
'altaqiT
أَلتَقِط
jag - jussiv
du (m)
taltaqiTu
تَلتَقِطُ
du (m) - nutid
'iltaqaTta
إِلتَقَطتَ
du (m) - dåtid
taltaqiT
تَلتَقِط
du (m) - subjunktiv
taltaqiT
تَلتَقِط
du (m) - jussiv
du (f)
taltaqiTiina
تَلتَقِطِينَ
du (f) - nutid
'iltaqaTti
إِلتَقَطتِ
du (f) - dåtid
taltaqiTii
تَلتَقِطِي
du (f) - subjunktiv
taltaqiTii
تَلتَقِطِي
du (f) - jussiv
han
yaltaqiTu
يَلتَقِطُ
han - nutid
'iltaqaTa
إِلتَقَطَ
han - dåtid
yaltaqiT
يَلتَقِط
han - subjunktiv
yaltaqiT
يَلتَقِط
han - jussiv
hon
taltaqiTu
تَلتَقِطُ
hon - nutid
'iltaqaTat
إِلتَقَطَت
hon - dåtid
taltaqiT
تَلتَقِط
hon - subjunktiv
taltaqiT
تَلتَقِط
hon - jussiv
vi
naltaqiTu
نَلتَقِطُ
vi - nutid
'iltaqaTnaa
إِلتَقَطنَا
vi - dåtid
naltaqiT
نَلتَقِط
vi - subjunktiv
naltaqiT
نَلتَقِط
vi - jussiv
ni (m)
taltaqiTuuna
تَلتَقِطُونَ
ni (m) - nutid
'iltaqaTtum
إِلتَقَطتُم
ni (m) - dåtid
taltaqiTuu
تَلتَقِطُوا
ni (m) - subjunktiv
taltaqiTuu
تَلتَقِطُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taltaqiTna
تَلتَقِطنَ
ni (f) - nutid
'iltaqaTtunna
إِلتَقَطتُنَّ
ni (f) - dåtid
taltaqiTna
تَلتَقِطنَ
ni (f) - subjunktiv
taltaqiTna
تَلتَقِطنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaltaqiTuuna
يَلتَقِطُونَ
de (m) - nutid
'iltaqaTuu
إِلتَقَطُوا
de (m) - dåtid
yaltaqiTuu
يَلتَقِطُوا
de (m) - subjunktiv
yaltaqiTuu
يَلتَقِطُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaltaqiTna
يَلتَقِطنَ
de (f) - nutid
'iltaqaTna
إِلتَقَطنَ
de (f) - dåtid
yaltaqiTna
يَلتَقِطنَ
de (f) - subjunktiv
yaltaqiTna
يَلتَقِطنَ
de (f) - jussiv
ni två
taltaqiTaani
تَلتَقِطَانِ
ni två - nutid
'iltaqaTtumaa
إِلتَقَطتُمَا
ni två - dåtid
taltaqiTaa
تَلتَقِطَا
ni två - subjunktiv
taltaqiTaa
تَلتَقِطَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaltaqiTaani
يَلتَقِطَانِ
de två (m) - nutid
'iltaqaTaa
إِلتَقَطَا
de två (m) - dåtid
yaltaqiTaa
يَلتَقِطَا
de två (m) - subjunktiv
yaltaqiTaa
يَلتَقِطَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taltaqiTaani
تَلتَقِطَانِ
de två (f) - nutid
'iltaqaTataa
إِلتَقَطَتَا
de två (f) - dåtid
taltaqiTaa
تَلتَقِطَا
de två (f) - subjunktiv
taltaqiTaa
تَلتَقِطَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.