Böjningsformer av verbet 'att göra hexagonal, multiplicera med sex'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'usaddisu
أُسَدِّسُ
jag - nutid
saddastu
سَدَّستُ
jag - dåtid
'usaddis
أُسَدِّس
jag - subjunktiv
'usaddis
أُسَدِّس
jag - jussiv
du (m)
tusaddisu
تُسَدِّسُ
du (m) - nutid
saddasta
سَدَّستَ
du (m) - dåtid
tusaddis
تُسَدِّس
du (m) - subjunktiv
tusaddis
تُسَدِّس
du (m) - jussiv
du (f)
tusaddisiina
تُسَدِّسِينَ
du (f) - nutid
saddasti
سَدَّستِ
du (f) - dåtid
tusaddisii
تُسَدِّسِي
du (f) - subjunktiv
tusaddisii
تُسَدِّسِي
du (f) - jussiv
han
yusaddisu
يُسَدِّسُ
han - nutid
saddasa
سَدَّسَ
han - dåtid
yusaddis
يُسَدِّس
han - subjunktiv
yusaddis
يُسَدِّس
han - jussiv
hon
tusaddisu
تُسَدِّسُ
hon - nutid
saddasat
سَدَّسَت
hon - dåtid
tusaddis
تُسَدِّس
hon - subjunktiv
tusaddis
تُسَدِّس
hon - jussiv
vi
nusaddisu
نُسَدِّسُ
vi - nutid
saddasnaa
سَدَّسنَا
vi - dåtid
nusaddis
نُسَدِّس
vi - subjunktiv
nusaddis
نُسَدِّس
vi - jussiv
ni (m)
tusaddisuuna
تُسَدِّسُونَ
ni (m) - nutid
saddastum
سَدَّستُم
ni (m) - dåtid
tusaddisuu
تُسَدِّسُوا
ni (m) - subjunktiv
tusaddisuu
تُسَدِّسُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tusaddisna
تُسَدِّسنَ
ni (f) - nutid
saddastunna
سَدَّستُنَّ
ni (f) - dåtid
tusaddisna
تُسَدِّسنَ
ni (f) - subjunktiv
tusaddisna
تُسَدِّسنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yusaddisuuna
يُسَدِّسُونَ
de (m) - nutid
saddasuu
سَدَّسُوا
de (m) - dåtid
yusaddisuu
يُسَدِّسُوا
de (m) - subjunktiv
yusaddisuu
يُسَدِّسُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yusaddisna
يُسَدِّسنَ
de (f) - nutid
saddasna
سَدَّسنَ
de (f) - dåtid
yusaddisna
يُسَدِّسنَ
de (f) - subjunktiv
yusaddisna
يُسَدِّسنَ
de (f) - jussiv
ni två
tusaddisaani
تُسَدِّسَانِ
ni två - nutid
saddastumaa
سَدَّستُمَا
ni två - dåtid
tusaddisaa
تُسَدِّسَا
ni två - subjunktiv
tusaddisaa
تُسَدِّسَا
ni två - jussiv
de två (m)
yusaddisaani
يُسَدِّسَانِ
de två (m) - nutid
saddasaa
سَدَّسَا
de två (m) - dåtid
yusaddisaa
يُسَدِّسَا
de två (m) - subjunktiv
yusaddisaa
يُسَدِّسَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tusaddisaani
تُسَدِّسَانِ
de två (f) - nutid
saddasataa
سَدَّسَتَا
de två (f) - dåtid
tusaddisaa
تُسَدِّسَا
de två (f) - subjunktiv
tusaddisaa
تُسَدِّسَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.