Böjningsformer av verbet 'att separera, upplösas'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aftakku
أَفتَكُّ
jag - nutid
'iftakktu
إِفتَكّتُ
jag - dåtid
'aftakik
أَفتَكِك
jag - subjunktiv
'aftakik
أَفتَكِك
jag - jussiv
du (m)
taftakku
تَفتَكُّ
du (m) - nutid
'iftakkta
إِفتَكّتَ
du (m) - dåtid
taftakik
تَفتَكِك
du (m) - subjunktiv
taftakik
تَفتَكِك
du (m) - jussiv
du (f)
taftakkiina
تَفتَكِّينَ
du (f) - nutid
'iftakkti
إِفتَكّتِ
du (f) - dåtid
taftakikii
تَفتَكِكِي
du (f) - subjunktiv
taftakikii
تَفتَكِكِي
du (f) - jussiv
han
yaftakku
يَفتَكُّ
han - nutid
'iftakka
إِفتَكَّ
han - dåtid
yaftakik
يَفتَكِك
han - subjunktiv
yaftakik
يَفتَكِك
han - jussiv
hon
taftakku
تَفتَكُّ
hon - nutid
'iftakkat
إِفتَكَّت
hon - dåtid
taftakik
تَفتَكِك
hon - subjunktiv
taftakik
تَفتَكِك
hon - jussiv
vi
naftakku
نَفتَكُّ
vi - nutid
'iftakknaa
إِفتَكّنَا
vi - dåtid
naftakik
نَفتَكِك
vi - subjunktiv
naftakik
نَفتَكِك
vi - jussiv
ni (m)
taftakkuuna
تَفتَكُّونَ
ni (m) - nutid
'iftakktum
إِفتَكّتُم
ni (m) - dåtid
taftakikuu
تَفتَكِكُوا
ni (m) - subjunktiv
taftakikuu
تَفتَكِكُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taftakkna
تَفتَكّنَ
ni (f) - nutid
'iftakktunna
إِفتَكّتُنَّ
ni (f) - dåtid
taftakikna
تَفتَكِكنَ
ni (f) - subjunktiv
taftakikna
تَفتَكِكنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaftakkuuna
يَفتَكُّونَ
de (m) - nutid
'iftakkuu
إِفتَكُّوا
de (m) - dåtid
yaftakikuu
يَفتَكِكُوا
de (m) - subjunktiv
yaftakikuu
يَفتَكِكُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaftakkna
يَفتَكّنَ
de (f) - nutid
'iftakkna
إِفتَكّنَ
de (f) - dåtid
yaftakikna
يَفتَكِكنَ
de (f) - subjunktiv
yaftakikna
يَفتَكِكنَ
de (f) - jussiv
ni två
taftakkaani
تَفتَكَّانِ
ni två - nutid
'iftakktumaa
إِفتَكّتُمَا
ni två - dåtid
taftakikaa
تَفتَكِكَا
ni två - subjunktiv
taftakikaa
تَفتَكِكَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaftakkaani
يَفتَكَّانِ
de två (m) - nutid
'iftakkaa
إِفتَكَّا
de två (m) - dåtid
yaftakikaa
يَفتَكِكَا
de två (m) - subjunktiv
yaftakikaa
يَفتَكِكَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taftakkaani
تَفتَكَّانِ
de två (f) - nutid
'iftakkataa
إِفتَكَّتَا
de två (f) - dåtid
taftakikaa
تَفتَكِكَا
de två (f) - subjunktiv
taftakikaa
تَفتَكِكَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.