Böjningsformer av verbet 'att bevilja seger'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uZaffiru
أُظَفِّرُ
jag - nutid
Zaffartu
ظَفَّرتُ
jag - dåtid
'uZaffir
أُظَفِّر
jag - subjunktiv
'uZaffir
أُظَفِّر
jag - jussiv
du (m)
tuZaffiru
تُظَفِّرُ
du (m) - nutid
Zaffarta
ظَفَّرتَ
du (m) - dåtid
tuZaffir
تُظَفِّر
du (m) - subjunktiv
tuZaffir
تُظَفِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tuZaffiriina
تُظَفِّرِينَ
du (f) - nutid
Zaffarti
ظَفَّرتِ
du (f) - dåtid
tuZaffirii
تُظَفِّرِي
du (f) - subjunktiv
tuZaffirii
تُظَفِّرِي
du (f) - jussiv
han
yuZaffiru
يُظَفِّرُ
han - nutid
Zaffara
ظَفَّرَ
han - dåtid
yuZaffir
يُظَفِّر
han - subjunktiv
yuZaffir
يُظَفِّر
han - jussiv
hon
tuZaffiru
تُظَفِّرُ
hon - nutid
Zaffarat
ظَفَّرَت
hon - dåtid
tuZaffir
تُظَفِّر
hon - subjunktiv
tuZaffir
تُظَفِّر
hon - jussiv
vi
nuZaffiru
نُظَفِّرُ
vi - nutid
Zaffarnaa
ظَفَّرنَا
vi - dåtid
nuZaffir
نُظَفِّر
vi - subjunktiv
nuZaffir
نُظَفِّر
vi - jussiv
ni (m)
tuZaffiruuna
تُظَفِّرُونَ
ni (m) - nutid
Zaffartum
ظَفَّرتُم
ni (m) - dåtid
tuZaffiruu
تُظَفِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tuZaffiruu
تُظَفِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuZaffirna
تُظَفِّرنَ
ni (f) - nutid
Zaffartunna
ظَفَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuZaffirna
تُظَفِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tuZaffirna
تُظَفِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuZaffiruuna
يُظَفِّرُونَ
de (m) - nutid
Zaffaruu
ظَفَّرُوا
de (m) - dåtid
yuZaffiruu
يُظَفِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yuZaffiruu
يُظَفِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuZaffirna
يُظَفِّرنَ
de (f) - nutid
Zaffarna
ظَفَّرنَ
de (f) - dåtid
yuZaffirna
يُظَفِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yuZaffirna
يُظَفِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuZaffiraani
تُظَفِّرَانِ
ni två - nutid
Zaffartumaa
ظَفَّرتُمَا
ni två - dåtid
tuZaffiraa
تُظَفِّرَا
ni två - subjunktiv
tuZaffiraa
تُظَفِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuZaffiraani
يُظَفِّرَانِ
de två (m) - nutid
Zaffaraa
ظَفَّرَا
de två (m) - dåtid
yuZaffiraa
يُظَفِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yuZaffiraa
يُظَفِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuZaffiraani
تُظَفِّرَانِ
de två (f) - nutid
Zaffarataa
ظَفَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tuZaffiraa
تُظَفِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tuZaffiraa
تُظَفِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.