Böjningsformer av verbet 'att förtala, göra känd'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ushahhiru
أُشَهِّرُ
jag - nutid
shahhartu
شَهَّرتُ
jag - dåtid
'ushahhir
أُشَهِّر
jag - subjunktiv
'ushahhir
أُشَهِّر
jag - jussiv
du (m)
tushahhiru
تُشَهِّرُ
du (m) - nutid
shahharta
شَهَّرتَ
du (m) - dåtid
tushahhir
تُشَهِّر
du (m) - subjunktiv
tushahhir
تُشَهِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tushahhiriina
تُشَهِّرِينَ
du (f) - nutid
shahharti
شَهَّرتِ
du (f) - dåtid
tushahhirii
تُشَهِّرِي
du (f) - subjunktiv
tushahhirii
تُشَهِّرِي
du (f) - jussiv
han
yushahhiru
يُشَهِّرُ
han - nutid
shahhara
شَهَّرَ
han - dåtid
yushahhir
يُشَهِّر
han - subjunktiv
yushahhir
يُشَهِّر
han - jussiv
hon
tushahhiru
تُشَهِّرُ
hon - nutid
shahharat
شَهَّرَت
hon - dåtid
tushahhir
تُشَهِّر
hon - subjunktiv
tushahhir
تُشَهِّر
hon - jussiv
vi
nushahhiru
نُشَهِّرُ
vi - nutid
shahharnaa
شَهَّرنَا
vi - dåtid
nushahhir
نُشَهِّر
vi - subjunktiv
nushahhir
نُشَهِّر
vi - jussiv
ni (m)
tushahhiruuna
تُشَهِّرُونَ
ni (m) - nutid
shahhartum
شَهَّرتُم
ni (m) - dåtid
tushahhiruu
تُشَهِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tushahhiruu
تُشَهِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tushahhirna
تُشَهِّرنَ
ni (f) - nutid
shahhartunna
شَهَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tushahhirna
تُشَهِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tushahhirna
تُشَهِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yushahhiruuna
يُشَهِّرُونَ
de (m) - nutid
shahharuu
شَهَّرُوا
de (m) - dåtid
yushahhiruu
يُشَهِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yushahhiruu
يُشَهِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yushahhirna
يُشَهِّرنَ
de (f) - nutid
shahharna
شَهَّرنَ
de (f) - dåtid
yushahhirna
يُشَهِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yushahhirna
يُشَهِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tushahhiraani
تُشَهِّرَانِ
ni två - nutid
shahhartumaa
شَهَّرتُمَا
ni två - dåtid
tushahhiraa
تُشَهِّرَا
ni två - subjunktiv
tushahhiraa
تُشَهِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yushahhiraani
يُشَهِّرَانِ
de två (m) - nutid
shahharaa
شَهَّرَا
de två (m) - dåtid
yushahhiraa
يُشَهِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yushahhiraa
يُشَهِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tushahhiraani
تُشَهِّرَانِ
de två (f) - nutid
shahharataa
شَهَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tushahhiraa
تُشَهِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tushahhiraa
تُشَهِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.